ska tvånget mången gång åstadkommer just de
förbryteiser: och oordningar man vill förebygga,
så är även oftast samvetstvånget en, amma för
lircebgiosueten. Jag kommer här in på ett äm-
ne, som förtjeate att behandlas fullståndigare, än
utrymmet af ett bref tillåter. Jag öfverlemnar
åt hvar och en att afgöra, huruvida makten, i
bvad skepnad som helst, despotisk eller demo-
kratisk, bör bafva rättighet, att inblanda sig uti
en angelägenhet, som bör vara öfveriemnad åt
bvars och ens samvete, väckt af det väsende,
som öfverallt låter oss ana och känna sin när-
varo. Resultaterna af den princip, som i detta
afseetise uttalas i den Amerikanska konstitutio-
nen, skola, med oväld granskade, i min tanke,
låttast afgöra saken. I Amerika existerar ingen
så be kaffad förenivg mellan kyrkan och staten,
som i gatala verlden; det Amerikanska prester-
skapet eger imtet politiskt välde; men det har
just derföre ett så mycket större religiöst, och
religionen sjelf bar, i följd deraf, härstädes fått
och bibebållit ett mäktigare inflytande, än inå-
got annat land på vår tid. Och ,iogenting, sä-
ger Tucquevile, ådagalägger bättre, huru nyt-
tig och naturlig den christna religionen är för
menniskan, än att det land, der hon eger det
största och varaktigaste välde, äfven är det mest
upplysta och friaste. Man klagar i Europa öf-
ver sedeförderf, — en naturhg följd af christen-
domens förfall. I Amerika åter, skulle denna
klagan icke vara tättvis. I de stränga och rena
sederna härstädes röjer sig tydligast den makt,
som religonven ännu här eger. Låt vara, att
det mången sång endist är en yttre anstän-
dighet: den är i alla fall bättre, än ingen 7).
Jag tillstår; alt jag ännu eger föga erfaren-
het af amijlilvet i Amerika; men, efter hvad
jag kunnat skönja, bar religionen just der vun-
nit ett bem, hbyarifran dess verkan utgår och
åter känna sig I hela samhället. Den aktning
man her visar qvinnan, gör att hen bättre kän
ner sim kallelse och, mer än i något avnat land,
bibehåller flåckfri sin naturliga älskvärdhet och
renbet. Det i: flytande hon sålunda utöfvar, är
oBestridiigt: imgenstådes hålles äktenskapet så i
belgd, som här, och ingenstädes äro begreppen
om huslig lycka och sällhet bögre och ädlare,
än den man bär byser derom 8). Deraf den
mindre grad af lättsinne i umgängeston och lef-
verne, som bär röjes, i jemförelse med Europa.
Jag vet icke, om brsterna här verkligen äro min-
dre; men säkert är, att en sträng yttre sedlighet
allvarligt hämmar dem i det allmänna lifvet,
och att föraktet öfverallt stämplar sedolärans öf-
verträdelser. Då jag betraktar de fåtaliga exem-
plen på dylika öfverträdelser, i hänseende till
kyskhet 9), i vykterhet 410), m. ms, så kan jag ej,
såsom orsaå dertill, erkanna allenast en yttre
sedoläras bud, utan jag ser dertill en djupare
grund, nämligen den religiösa bildningen. Mo-
ralen och den yttre omständigheten skulle ej i
längden vara tillråckliga att tillbakabålla den
menskliga benägenheten för laster och utsväf-
ningar, derest ej tillika christendomens heliga
föreskrifter, jemte dess ande, voro lefvande inom
samhället. Har jag rätt häruti — och jag hop-
pas, att ej erfarenubeten skall öfvertyga mig om
motsatsen — så må man öfverse med den nå-
gon gång stela ordniug och, om jag så får säga,
frånstötande ärbarbet, hvilka der och hvar äro
rådande i det amerskanska umgängslifvet. Isam-
manhang färmed må det äfven tillåtas mig, att
yttra några ord om den amerikanske bildningen,
hvilken af förf. till Teckmingarae likai.edes stäl-
les på en nog låg ståndpunkt. Jag har nå-
7) Den stränga helgd, hvari Sabbaten här hålles,
kan jag ej, med Förf. tll Teckningarne, finna
klandervärd. Dessutom öfserdrifver hon äfven här
sin beskrifning, och mångenstädes, synnerligen i ve-
stern, har jag icke funnit något förbud för arbete på
Söndagen; hvadan sädant, efter gudstjensten, inga-
lunda är säl:synt.
8) Till en af det amerikanska samhällets största
fördelar räknar jag de tidiga äktenskapen, som här
afslutas. Mannen behöfver icke här i ett långva-
rigt, ofta lattsinnigt, ungkarlslif, tillbringa en mängd
af år, tills han slutligen blifver satt ur stånd att
rätt uppskatta fördelarne af ett husligt familjelif.
Han är icke slaf af det olyckliga mode, som före-
skrifver en viss syssla, en viss utkomst, utan hvyil-
ken han ej kan inträda i äkta ståndet. Han beror
icke af en förderflig lyx och lika förderfliga kon-
ventionella former. Hans arbetsförmåga är honom
en säker borgen för hånps utkomst, ett tillräckligt
kapital, hvarmed ban kan föda sig och sin familj.
Intet bruk tvingar honom att lefva öfver sina till-
gångar: han är lika aktad, antingen han med sin
unga maka bebor en präktig våning, eller ett tarf-
ligt rum. — Qvinnan åter, eger rätt att, efter fyllda
48 år, fritt disponera öfver sin hand. I följd af!
dessa förhållanden knytas här nästan alla äktenskap
i yngre år.
9) Ofvanstående förklarar lätt den omständighe-
ten, att, äfven i Amerikas största och folkrikaste
städer, oäkta barn födas till ett jemförelsevis ganska
ringa antal, emot hvad förhållandet är i gamla
verlden.
40) Under min vistelse i NewYork, min lång-
väga resa åt vestern, och den tid jag der tillbragt,
har jag ej sett mer än A af starka drycker öfver-
lastade personer, och bland dessa få, ty värr, en