ska tvånget mången gång åstadkommer just de förbryteiser: och oordningar man vill förebygga, så är även oftast samvetstvånget en, amma för lircebgiosueten. Jag kommer här in på ett ämne, som förtjeate att behandlas fullståndigare, än utrymmet af ett bref tillåter. Jag öfverlemnar åt hvar och en att afgöra, huruvida makten, i bvad skepnad som helst, despotisk eller demokratisk, bör bafva rättighet, att inblanda sig uti en angelägenhet, som bör vara öfveriemnad åt bvars och ens samvete, väckt af det väsende, som öfverallt låter oss ana och känna sin närvaro. Resultaterna af den princip, som i detta afseetise uttalas i den Amerikanska konstitutionen, skola, med oväld granskade, i min tanke, låttast afgöra saken. I Amerika existerar ingen så be kaffad förenivg mellan kyrkan och staten, som i gatala verlden; det Amerikanska presterskapet eger imtet politiskt välde; men det har just derföre ett så mycket större religiöst, och religionen sjelf bar, i följd deraf, härstädes fått och bibebållit ett mäktigare inflytande, än inågot annat land på vår tid. Och ,iogenting, säger Tucquevile, ådagalägger bättre, huru nyttig och naturlig den christna religionen är för menniskan, än att det land, der hon eger det största och varaktigaste välde, äfven är det mest upplysta och friaste. Man klagar i Europa öfver sedeförderf, — en naturhg följd af christendomens förfall. I Amerika åter, skulle denna klagan icke vara tättvis. I de stränga och rena sederna härstädes röjer sig tydligast den makt, som religonven ännu här eger. Låt vara, att det mången sång endist är en yttre anständighet: den är i alla fall bättre, än ingen 7). Jag tillstår; alt jag ännu eger föga erfarenhet af amijlilvet i Amerika; men, efter hvad jag kunnat skönja, bar religionen just der vunnit ett bem, hbyarifran dess verkan utgår och åter känna sig I hela samhället. Den aktning man her visar qvinnan, gör att hen bättre kän ner sim kallelse och, mer än i något avnat land, bibehåller flåckfri sin naturliga älskvärdhet och renbet. Det i: flytande hon sålunda utöfvar, är oBestridiigt: imgenstådes hålles äktenskapet så i belgd, som här, och ingenstädes äro begreppen om huslig lycka och sällhet bögre och ädlare, än den man bär byser derom 8). Deraf den mindre grad af lättsinne i umgängeston och lefverne, som bär röjes, i jemförelse med Europa. Jag vet icke, om brsterna här verkligen äro mindre; men säkert är, att en sträng yttre sedlighet allvarligt hämmar dem i det allmänna lifvet, och att föraktet öfverallt stämplar sedolärans öfverträdelser. Då jag betraktar de fåtaliga exemplen på dylika öfverträdelser, i hänseende till kyskhet 9), i vykterhet 410), m. ms, så kan jag ej, såsom orsaå dertill, erkanna allenast en yttre sedoläras bud, utan jag ser dertill en djupare grund, nämligen den religiösa bildningen. Moralen och den yttre omständigheten skulle ej i längden vara tillråckliga att tillbakabålla den menskliga benägenheten för laster och utsväfningar, derest ej tillika christendomens heliga föreskrifter, jemte dess ande, voro lefvande inom samhället. Har jag rätt häruti — och jag hoppas, att ej erfarenubeten skall öfvertyga mig om motsatsen — så må man öfverse med den någon gång stela ordniug och, om jag så får säga, frånstötande ärbarbet, hvilka der och hvar äro rådande i det amerskanska umgängslifvet. Isammanhang färmed må det äfven tillåtas mig, att yttra några ord om den amerikanske bildningen, hvilken af förf. till Teckmingarae likai.edes ställes på en nog låg ståndpunkt. Jag har nå7) Den stränga helgd, hvari Sabbaten här hålles, kan jag ej, med Förf. tll Teckningarne, finna klandervärd. Dessutom öfserdrifver hon äfven här sin beskrifning, och mångenstädes, synnerligen i vestern, har jag icke funnit något förbud för arbete på Söndagen; hvadan sädant, efter gudstjensten, ingalunda är säl:synt. 8) Till en af det amerikanska samhällets största fördelar räknar jag de tidiga äktenskapen, som här afslutas. Mannen behöfver icke här i ett långvarigt, ofta lattsinnigt, ungkarlslif, tillbringa en mängd af år, tills han slutligen blifver satt ur stånd att rätt uppskatta fördelarne af ett husligt familjelif. Han är icke slaf af det olyckliga mode, som föreskrifver en viss syssla, en viss utkomst, utan hvyilken han ej kan inträda i äkta ståndet. Han beror icke af en förderflig lyx och lika förderfliga konventionella former. Hans arbetsförmåga är honom en säker borgen för hånps utkomst, ett tillräckligt kapital, hvarmed ban kan föda sig och sin familj. Intet bruk tvingar honom att lefva öfver sina tillgångar: han är lika aktad, antingen han med sin unga maka bebor en präktig våning, eller ett tarfligt rum. — Qvinnan åter, eger rätt att, efter fyllda 48 år, fritt disponera öfver sin hand. I följd af! dessa förhållanden knytas här nästan alla äktenskap i yngre år. 9) Ofvanstående förklarar lätt den omständigheten, att, äfven i Amerikas största och folkrikaste städer, oäkta barn födas till ett jemförelsevis ganska ringa antal, emot hvad förhållandet är i gamla verlden. 40) Under min vistelse i NewYork, min långväga resa åt vestern, och den tid jag der tillbragt, har jag ej sett mer än A af starka drycker öfverlastade personer, och bland dessa få, ty värr, en