sel. Vi föreslå en importtuli af 9 sb. per cenine .
Tolaren uppläste bir ett bref, som ban fått från ex ).
köpman i Skottland, som handlar a eå sill. J or
är — ytitter denne till slut — ena enbängare a hh
bandel i hvarje annat hänseende (salfvor af strat)
men i afseende på sill (fornysdt löje) råcer jag e
der, att icke tillämpa den ellmäsna regeln. (skra:t.)
Sident, fortfor talsrev, är postscriptum tiv hvacj
framställning, regeringen fått emo:taga rörsnde bver-
enda avnen artikel i tsvff:n. (Skrau.) Jag dela:
ngaiunda devne trekande ktorrespondenis ferbågur
och såvida han icke kan bevisa mig, att j:g star
de arbetande klassorne i norra Irland, då j:g skar
sr dem en barrel sill för 40 sb.. för hvilzen de nu
betela 20 sh., så tror jag icke, att jag har så alice
les orätt i den förändring jag föreslär. Nedsätt wul-
len på virke, och gör det derigenom möjligt för vå
ra fiskare att byega båtar, hvarmed de kunna be li
fara siörte vatten och strömmar, och de skola bii vs
fullkomligt i stånd aut t:fla med främmande fisksre.l
— Telaren öfverstck pu till vegetebilier. På u:
ländsk potatis utgjorde imporiiullen 2 sb. per Cent I
ner, hvitget vore nästan detsamma som prolhbitior.
En ganska ansenlig nedsättning i tullen å cen:s
våra borde ste. Ris vore en artikel, som kund:
biifva en högst betydande ingrediens i folkets foc
här i lendet; get vore både bögar belsossmt och ö
dande. Tulien på frimmende ris utgör nu 4 pe
qvarter; vi foreslå att nedsätta den till 7 hb. Å
utländsk hum:a är tullen efter nu gällande ta
riff 8 41 sb. per centner; vi föreslå att nedsätt:
den till 4 140 sb. Verkan efcennaa förändrisg bli
icke att skeda eller himma odlingen af humia ha
kemma, utan endast att bereda en säkerhet emot ör
verdrifset pris på denna vara, då skörden i Eog
land blifvit dålig. Sedsn jag pu — fortfor tala .
ren — uppräknDat de särskilta artiklar, för hvilka vi
föreslå redsättnicg i tulefgif:erne, så tror jag ej at
någon med rättvisa kan påstå, att Hennes Msj:s
regering ej beredt ganska väsectliga nedsättvingsr )
priserne på de veror, som utgöra födoämnena för
folket här i lendet. - Man tnåste betrakta ämnet i
sin helret, och icte styckvis; icke taga ensamt span
målslagarr 6 eiler en och aoran artikel, utan alla
tillsammens. Jag will väl fråge, om någon då kar
neka, att en betydande nedsättning i priserne på de
artiklar, hvilka bufvudsekligen utgöra folkets föda
kemmer att öga ruin genom de förändringar i tari-
fen, jag nämnt i det föregående? Och om man ej
kan neka detta, så tror jag att vi äga rätt att for
dra af fsbrikanterne och menufakturisterne, att de
underkasta sig en npedsäitning af de tullsafkifter, hvil
ka för närvar:nde anses utgöra deras skydd. D:
böga import-tullarse å utländska fabrikater äro icke
aennat än en illusion, (bör, hör,); de utgöra ings-
unda ett skydd för den Engelske manufakturisten
och då ban tror så, sätter ban sitt hopp helt och
hållet på ett bräckligt stöd. (Hör, hör.) Det ärlu
tendrejarn, som gör det till intet (hör, hör.) D:t
är ingenting annat än bedrögeri, då man söger will
den inphemske fabrikanten, att man betalar en im
port tull af 35 å 40 procent för utländska macufsk-
tur-varor, om han beröfvas detta skydd genom im-
porten af samma oartiklar på olcflig väg. Foljaktii-
gen tror jeg mig vara i stånd att oemotsärligen visa.
ait hvarje nedsättning i tull, som vi föreslå för fråm
mande menufsktur-eviiklar, rätvfårdigas derigenom,
att tulafgiften bestämmes åtminstone så hög, som
det är möjligt aw tsga den, utan att lurendrejsrn
träder emeilan (bör, bör). För att fu!kombat lu:ns
de Brittiske fabrikenterne, skall jag, med Husets
tillåtelse, uppläsa ett bref skrifvet ai en lurengre-
are, som dtifver yrket i stor skala. Det ör ewvig
tigt dokument, och jag uppl:ser de: för att gilva
Huset ett afgörende prof på försilleisen och g8g5-
lösheten af ait upprätthålla höga skyddstulsr emo!
utländska fabrikater. Brefvet är naturligtvis icke
skrifvet till mig (munterbet) men jeg kan gå i bor
gen för, att det är ett bena fide bref, skrivet af en
person, som äser till sin disposition stora kapitaier.
och erifver sitt yrke regelmässigt såsom smugelare
(löje), och jog tror att han står i deglig beiöring
med denna stora sted. Det är dateract i slutet a!
December 4841, och sedan han erbjudit sin tjent,
att skeffa vissa personer varor, tillägaer ban: pJag
är äfven i stånd att hvarjo vecka på den vidströckta
vögen sän:a eder blonder cch spetsar (tillverkade i
Lillie, Arras, Caen, Cheantiily o. 8, v.) emot en gen
ska låg procent. Varcroa skola biifva at en säker
och pålitlig person öfverlemnade till eder i Lozdon,
samma vecka, som jeg bär emotiogit dem. Batter
som jag begegner, är allid tryggsdt emot förlus:
och varornas skadende, arnars skute jog icke be
gegna det. Här följer uppsit på de priser, emot
hvilka jog för närverende kan åtaga mig Varornas
transporterande till eder:
Blonder, per stycke, efter vårde, 9 ;rocent; slöjor
af blorder 8 å 8!, pr.; spetsar frin Lills 8 å8!,;
silkesvantar 414 å 4192; glechandsker 42 å 13 pro-
cent. Och 1 allmänhet kan jag bestrja transporten
till eder af alla slags sidenvaror, såsom gros de
Neples, satiner, gros des Indes, gros de Paris, ju
velerare-arbeten m. m., för hvilka artiklar vi sko:a
örverenskomma -om levererings priset, hvilket i alla
fall säkerligen blir vida under deras import-tuil hos
eder.o Kan det väl finnas ett mera oemo:säzligt
handgripligare och säkrare bevis, att man icke til-
skynder fabrikanten nögon förde! genora bestämman-
det ef så hög tull på utiendska fabritater, ett smuxg-
laren derigenom uppmuntras till ett systemstiski
trotsande af tullagsrne? År det icke tydligt och
klart, att det är en gifsen fördel för den inhemske
fabrikanten, att känna till hvad grad ban har att
täfla med den utländska industrier, och att icie
vara utsatt för en o!aglig, osynlig tfisn, emot hvii-
ken hen icke ken vidtaga några säyddsmått? — Des-
sa äro de sllmänna grunder, på tvilka jag swösjer
den föreslagna necsättningen af tullafgifterne på ut-
ländska mavufaktur-vsror; först de. på alt jag visat,
att vi åstedkommit en sådan minskning i priserze
på nödvändighetsvarornea, att vi hafva skäl att före
taga en nedsättning i tuilafgifterne; och för det an-
dra derpå, att jag visat att de nuvarande tullafyitf
terne på utländska veror äro så höga, att de icke
gifva det allra-ringzste skydd.
Sir Robert inaick härefter i en ganska wvidtyftia
utveckling af de skäl, som talsde för medgifvande
af införsel af lefrende boskep och får. och fiam-
ställde aila de omständigheter, som kunde bidraga
att lugna det genom kens förslag i denna del upp
skrämda landtmannainteresset. Han visade, att de:
endast var från Holstein och Jatland, som någor
import af levande bosksp kunde komma i fråge,
och att den, som ville importera boskap från dess
båda länder, icke genom de föres!8zna nya arrange
menterna korcme att öga någon fördel framför landt
männen i Irlend cch den del af Skottland, som skic-
kar boskep till Eoglsnd. Vi förbigå, i önseende