hållne. af samma personer. ansåg Kammarkontor: dessa stora ssiljaktigheter i persedlarnes beskaffen het vid de bezge besigtningarne icke tunna hafv uppkommit genom bevariogskarlarnes förvållande utan måste hafva sin grund i andra ännu outredd förhållanden. Kontoret yrkade derföre att regements kommissariens, löjtnanien Sahlströms, förklaring mått infordras och Ctefsembetet enmodas förständig nämnde redogörare, att ofvannämnde reparable oc oduglige persedlar, hviika icke blifvit till förråde aflemnade, måtte dit iolemnas. Den 26 sistl. Nov. inkom Chefsembetet till kolle gium med löjtnant Sablströms förklaring, deruti ha häfvudsakligen på följande sätt besvarade: 4:sta a märknisgspunkten, att de deruti anmärkte persed lar, enligt hvad biozadt syneinstrument utvisade, re dan voro iståndsatte med undariaxg af 26 skyfflar oc 33 st. yxor, hvilka, utlemnade till reparation, änn. icke iståndsatte återkommit. Denna åtgärd had han vidtagit emedan han ansåg sig icke kunna st! till ansvar med att i logerna intrafva på hvaranna alle dessa genombiötta persedlar. uten genast dage efter mötet låtit vädra, torka och insmörja och un der detsamma reparera dem, och derföre att han olyckligt nog, tog för afgjordt att kollegium, i likhe med hvad förut skett, skulle anmoda regementet at ombesörja iståndsättning af desamma, då icke pri serna skiljde sig i något annat än fören del byxor sk, föranledt deraf, att linnepersedlarne 2 ginge måst tvärtas, samt af insmörjningskostnaden å läder persedlarne; allt förorsakadt gonom detstarka re2ne under hela mötet. Andra anmärkningspunkten: at den deruti anmärkte olikhet uppkommer deraf, att per sedlarna läggas iflera högar, brukbare mindre reparabl mera reparable och kesserade m. fl dels händt a de blifvit i oriktig hög lagde, dels för en obetydli reparation, såsom felande haktor, kastade bland d mindre reparable, och att då vid sistlidet års De sigtning hände det alla flaskor som hade mindr buglor eller 906 upptogos till reparation, men vi atlefvererina till iståndsäittande endast 720 af löj! nanten ansetts böra lagas, så bade säkerligen i å samma förbållande kommit att inträffa. 3:dje an märkningspunkten: skiljattigheten i arbetsprisern å jackarne hade uppkommit deraf att reparationern under flera år till en del blifvit verkställde af skräd dare, som haft sitt försvar vid förrådet, till en de på landet, hvarigenom priserne neddrifvits unde hvad handtverkarne vid besigtningen ansett sig kun na verkställa det för och då persedlarne likväl blif vit iståndsatfe hade löjtoanten ansett det vera ee skydighet att genom denna omtanka, ehuru med förande vida större besvär, förskaffa kronan en så dan lägre arbetskostnad. 4:de anmärkningspunklen någon våldsam behandiing hade munderingspersed lärne visserligen ej undergått. men snledning ti detta bedömande låg förmodeligen deruti attiöjtnan ten, såsom förut varit öfligt, låtit uppsprätta snöre; å kragar sämt armoch axelkleffar, på det att skräd daren skulle vid reparationerne kunna urskilja, hvi! ka som blifvit uppiagne till vändning, och äfven de smärre sprickor å armfodren förefunnits på det jackorna skulle återkomma olagade i dessa dela som ofta nog skett, och förorsakat dubbeltransport kostnad. Att svälteller lifremmar varit uppsprät tade och knappar funnits felande bade, såsom löj nanten förmodade, förorsakats af beväringsmanska pet, emedan jackorna varit för trånga om lifvet oc många af manskapet troligen användt dessa knappa i sina egna kläder, hvilket väl bordt, men ej vi den hastiga emottagningen kunnat, urskiljas elle anmärkas, synnerligast under ett så ihållande regn väder, som under mötet förlidet år — 5:te anmärl ningspunkten: att 21 jackor ansetts behöfliga ti lagningsbjelp för lifmunderingsjackorne, kunde löjt nanten icke förklara på annat sätt än att exercis jackor af samma modeil med dessa möjligen blifvi inblandade, hvarjemte löjtnanten upplyste att besig! ningsmännen kanske oftast anslå mera lagningsre quisita än som enligt erfarenhet genom förut om nämnde lagningsåtgärder åtgår. Vidare anmärkt löjtnanten att skräddarne Lindahl och Hilden vi besigtningen i regimentets förråd uppgifvit till löj nanten samma reparationspriser å jacka och kapot ter som de uti den sednare besigtningen i utrednings förrådet upptagit, emedan de för sin del icke ansåg sig kunna under nämnda priser utan förlust verk ställa de ifrågavarande reparationerna, men att löjt nanten enligt bifogadt kostnadsförslag kunde få i ståndsatta alla de nu i utredningsförrådet befintlig jackor och kapotter till de i regementets förslag upp tagne lägre priser, och hvilket hitintills, samt alitse dan regementets förråd af löjtnantens företrädar emottogs, på samma sätt tillgått, och hade förutai denna omtanka gen nedsättning i arbetspriserne va rit omöjlig att åstadkomma, hvarpå kollegium till förens äfven fästat uppmärksamhet och bifall. Löjt nanten förmenade att kollegium skulle finna, att då kontoret och besigtningsförrättarne gjort anmärk ningarne utan att närmare känna orsakerne till uppoch söndersprättningarne, löjtnanten icke haft fö afsigt att skada, utan att endast hans önskan vari att få persedlarne så propra som möjligt och ligstå arbetskostaad som för kronan kunde anskaffas. Chefen för lifbeväringsregementet anförde uti fir förklaring att då de persedlar, som kollegium befall ytterligare böra till förrådet inlemnas, redan, visser ligen ej formenligt, men till följe af förut öflig oci opåtalad praxis samt af missförstådt tienstenit, be finnas reparerade och i fuligodt skick, ehefen ej an sett sig böra, utan ytterligare föreskrift, nu gå iför fattning om sagde inleverering, hvarom henafvakta de kollegii ordres. Derjemte bifogades anbud af skräddarezesäller att iståndsätta iackor och kanotter