jbringas, så förfaller påtagligenr hela författaren resonnemang angående möjligheten af en sådai taktisk operatiomsplan, som den han uppställt och hela detta resonnemaång förvandlar sig i oci med detsamma endast till blott ett ialesätt, som kal vara godt nog för att få sätta sig till doms öf ver sakerna efteråt, men också till ingenting annat I alla fall kan det i vår tanka helt och hälle sättas i fråga, .huruvida icke just hvad som pr skedde, var det bästa, som kunde inträff: och kanhända långt bättre, än någon hade kunnat : på förhand: uträkna. Det miste framföi allt erkännas såsom en vigtig sak, att representationen fick en gång: rent och utan förbehåll uttala opinionen hos pluraliteten i landet angående regeringssystemet; och detta skedde nu mer än någonsin tillförene på ett sätt som omöjligen kan undgå att tjena till varning och väckelse en gång i framtiden, men hade kanske till någon del uteblifvit om oppositionen, såsom förf. ville hafva det, hade gilfvit sig in på en dagtizgan med grundsatserna för att få en modifikation i personalen, hvilken, såsom hvar och en vet att sakerna då stodo och alltsedan fortfarit, omöjligen kunde blifvit fulit tillfredsstäliande. Ett annat icke mindre vigtigt var det, att svenska folket, genom den vändning sakerna nu togo, fick ett nytt formligen uppgjordt representationsförslag hvilande till nästa riksdag, hvilket, ehvad man än må säga derom och hvilka hinder än må uppställas för dess oeförändrade antagande nästa Tiksdag, likväl en gång för alla utsagt dödsdomen öfver den vådligaste af alla våra brister: fyrdelningsoch ståndsprincipen, samt ovillkorligen med förryad och förökad kraft och sympathi från alla andsändar skall återkomma, ända till dess det åtNinstone i afseende på hufvudgrunderna varder lutligen antaget. Det kan visst hända, att förf. till len ifrågavarande brochyren räknar detta för litet eller intet, men så räknar, efter vår öfvertygelse, cke den stora majoriteten af alla dem, som hopas och tro, ätt i vårt fädersesland ännu finnes tt friskt element, det enda som aldrig svikit i rödens: stund, och som ännu en gång kan lemna n borgen för inre kraft och yttre sjelständighet. om Götheborgs Handelstidning berättar, att