tionen at: utölva något inflytande vid tillsätt ningea af ett nytt kabinett efter de gamla råd gifvarzes bortgång: Författaren söker nemligen efter ena inledning af allmänna satser, som upp tager omsriag håalften af skriften, och hvari ta las mycket om bristande moderation hos oppo sitionen m. Mm. visa, det många omständighete vid riksdagens början, och deribland utskottsvaler pi Riddarhuset, ådagalade en åtminstone fram tvingad beredvillishet å högsta ort, att gå önskningarzxe om en reform i systemet till mötes att densa reform i det ögonblicket -ganska väl hade kunnat tillvägabringas så till vida, som det, enligt jörfattarens tanke, hade stått i oppositionens makt, om den burit sig rätt åt, att formera z det nya kabinettet; att grefve Anckarsvärd, i följd af dena lyckliga stjerna, som alltid: förmenas hafva hvilat öfver honom, oaktadt hans många misstag etc., vid sin återkomst till Riddarhuset upptogs på ett sätt, som hade gjort det för honom möjligt att åtaga sig bildandet af en ny minister, antingen han velat ingå i densamma sjelf eller icke, men att han spelade bort sina irumf -ohjelpligt i det hänseendet, genom det sätt, på hvilket han framstod såsom debattör på Riddarhuset och genom sina obetänkta motioner om hemmantalsräntan och civillistans nedsä:tning, m. m. Oaktadt nu, enligt författarens förmenande, gr. Anckarsvärd härigenom och andre af oppositionens chefer genom likartade misstag gjorde det omöjligt för Konungen att kune2 ingå med dem i någoa underhandlinpg, då denna skulle varit åtföljd af rent af en förödmjukeise, som iogen regent underkastar sig, gjord2 lit väl en ,våplycka för oppositionenn, att kabinetiskasseaffäåren i slutet af riksdagen gafjden ett nytt tillfälle att med pengarna i ena handen underhazcd!a med vederbörande om ett nytt kabinett, i fali da icke äfven härutinnan hade ställt sakerna på spetsen och förstört sim position. Dessutom tclandrar han oppositionens handiingssätt emot des Possiska ministeren och det bristande förtroende, hvarigenom det blef omöjligt för denna minister att åstadkomma några reformör, äfven oa den hade sådant för afsigt; msd mera dylikt. Allt detta kan i ganska få ordjbesvaras. Utan att behöfva uppträda till något specielt. försvar den tattiska synpunkten, vara olika omdömen underkastade, måste man likväl ihågkomma, att grefve A. både före och i början af riksdagen inagaf, att han icke ämnade sjelf söka emottaga någon statsrådsplats. Hvad det öfriga ngår, så beror besvarandet af den frågan, huruvi Ja oppositionen brustit i moderation, endast oc2 allenast derpå, huruvida den i afseende på kontrollen öfver styrelsen och i afseende på ständernas rättigheter yrkat något annat, än hvad som ligger i grundlagens anda och bokstaf elisr som redan varit föremål för flera riksdagars fruktlösa önskningar Har detta icke skett, så hade väl en sådan moderation som författarea tyckes önska den, icke varit annat än en halfbet, hvarmed oppositionen hade förrådt det allmännas sak. Författarens åsigt om en dagtingap : afseande på kabinettskasseaffären, åter, är af sådan art, att om den blifvit följd, hade detta dels i och för sig sjelf endast gifvit ett demorajliserande exempel på afvikelse från grundsats och från den emvärdnad om lagarnas helgd, som är folkrepresentantens åligggande och dels med aseende på den starka reaktion som hade ! uppenbarat sig hela riksdagen igenom, men serdeles på Riddarhuset ochi Presteståndet, både i) anslagsoch andra frågor visat en opolitisk svaghet. Angående Grefve Posse såsom chef för en ministere, har Förf. alldeles orätt i sjeliva faktum; ingen kan klaga, att ej både oppositionen och pressen gaf denna ministere fullkomligt fair play i fall han velat eller kunnat tillvägabringa! en förändring i systemet. Det var icke så kort tid, som denna ministere åtnjöt den förmånen, . att man från andra sidan med tyst. väntan endast afvaktade att få se, huruvida den skulle ta-: ga någon väsendtligt olika riktning mot sina föregångares. Men icke allenast syntes ej några egentliga spår härtill, utan tvertom förblef chefskapet och hufvudinflytelsen på regeringspartiets sida i samma. händer som tillförene; precist sam! ma taktik fullföljdes af Hrr Hartsmansdorff och : Heurlin m.fl. utan allt hinder från Grefve Posi ses sida. :Grefven sjelf uppträdde för flera re-, geringspropositioner alldeles i den gamla stilen: ; slutligea. krönades: verket genom det ryktbara c valet på Riddarhuset till ledamöter af förstärkt Statsutskott, och äfven i tullsaken, som ansågs s utgöra Grefve Posses kabinettsfråga, öfvergaf han j4 sjelf sin position. Haru kunde väl då opposi-!! tionen utan att helt och hållet: öfvergifva sin ! fana, visa Majministeren ett långvarigare förtroende än dena gjorde, eller till dess denna minii I I r I a TE störe hann visa sinx färger! Härtill kommer, ätt enligt hvad något hvar lärer minnas, och som: förmodligen icke heller kan vara författaren obekant, den första förändringen i rådgifvarepersonalen, som skedde, om vi ej minnas o-!! rätt, redan i Mars månad, eiler Grefve Rosenblads afskedstagande och Grefve Posses utnäm nände i hånas ställe, ännu samma afton då Statstidningen utkom med nyheten, på Riddarhuset, hvarest det samma e. m. var plenum, var en fullkomlig surpris för de fleste af Ståndet och åtminstoCo Rö