drade till Marockanska kusten, skola hafva ombord S förseglade order, som de icke få öppna, förr än på ; ett visst afstånd och att dessa skepps afsändning, väckt bekymmer hos England, hvars sändebud i Palj ris lifligt protesterat deremot. Andra blad försäkra , åter, att detta sistnämnda påstående är aldeles falskt. Deputerade kammarens sessioner hafva under del, sednare dagarna varit utan allt intresse. Ett till-!, fälligt sådant e-höll likväl den af den 24 April, ge-lj nom ett besynnerligt, och tämmelisen oförlåtligt, slarf af en regeringens embetsman. Marin-ministern hade nemligen i början af Mars månad begärt flera suplementarkrediter för sitt departewent. Den kommission, till hvilken lagförslaget härom hänvistes, anmärkte likväl genast, att dessa poster redan en gång förut varit besärda, och dess rapportör skulle just börja sin berättelse, bvari detta misstag anfördes, då marinministern uppsteg i tribunen och föredrog en Kongl. ordonans, som återkallade den gjorda begäran. Ett litet leende hos församlingen blef således enda följden af alltsammans. Då förslaget att bevilja 200,009 francs till Juliifestens firande detta år skulle diskuteras i Kammaren, gjorde flera deputerade den besynnerliga propositionen, att denna summa borde bestridas af staden Paris. icke af stars-kassan, d. v. s. att behandla JulNii-revolutionen såsom ett hufvudstadens municipalärende. Ministrarne satte sig likväl häremot och propositionen förkastades. Kassations-domstolen har, i anseende till några formfel vid vittnesedens afläzgande, upphäft assisrättens i Puy de Dome utslag, rörande oroligbeterna i Clermont och hänvist målet till Assisrätten i Allier. Den aflidna Marskalk Clauzel var född i Mirepoix den 42 December 4772. Genom hans död har marskalkzernpes antal reducerats till det för fredstider bestämda, eller sju. Af dessa lefva två från Kejsarriket: Soult och Oudinot, en från de hundrade dogarna: Grouchy, en från restaurationen: Molitor, och tre utnämnde af Julii-regeringen: Gerard, Valte och Sebastiani. Ett enskildt bref från Montpellier berättar, att Marie Capelles tillstånd under de sednare dagarna gjort en tvångtröjas påliggande nödvändigt, och att hennes hälsa icke synes tillåta en resa till Paris. An dra äro likväl af den tanka, att hennes vansinne endast är förställning. SPANIEN. Det olyckliga probibitivsystemets anda gör sig äfven gällande här i landet och hotar att bereda regeringen åtskilliga förlägenheter. Bomullsfabrikanternas och kattunstryckarnas kommitte har nämligen aflåtit en petition till regenten, hvari de omnämna de bekymmer, som ett yttrande af Sir Robert Pee: i Underhuset, om en handelstraktat emellan Storbrittanien och Spanien, der väckt i sinnena. Hela provinsen försäkras vara i den största jäsning, och blotta tankan på en bandelstraktat upprör hvarje Spanjor, som älskar sitt land! Så står det till med den statsekonomiska upplysningen i Spanien. Hr Heros har, som intendent för det kongliga huset, afgifvit till herr Arguelleg, såsom drottningens och hennes systers förmyndare, en berättelse, som kastar en temligen tvetydig dager öfver drottning Maria Christinas förvaltning, och tyckes visa, att oegennytta just icke varit något utmärkande drag deri. Oaktadt alla efterspaningar, har det icke lyckats att upptäcka de dokumenter, hvarigenom fördelningen af Ferdinand VII:s qvarlåtenskap bestämmes. Att sådana dokumenter verkligen existerat, synes deraf, att man upptäckt andra, som bafva afseende derpå. Äfven så litet vet man rörande drottningens juveler, krondiamanterna, åt hvem de afgifvits, buru de blifvit fördeita, 0. s. V. Man vet att Ferdinand VII, under det hans folk försmäktade i fattigdom, och statens skattkammare var tom, samJade enskild förmögenhet och egde en mängd aktier i San Fernandos bank, Men hvart de tagit vägen, kan ingen upplysa. Genom ett kongligt dekret af den 10 December 1833 hade enkedrottningen stiftat en serskild kassa för drottning Isabella, hvars belopp den 29 Augusti 2840 utgjorde 37 millioner realer. Då kongliga husets skattmästare, herr Gaviria, afreste med drottningen till Frankrike, och denna kassa öfveriemnades till den ruvarande skattmästaren, Fagoaga, emottog densamme icke mer än A447,073 realer. Hvem som stannat vid det öfriga, har man ej kunnat utröna. Den summa, som fanns i kongliga busets generalskattkammare den 34 December 1841, utgjorde 51,2419,233 realer, bvarmed icke blott da betydliga kostnaderna för de Kongliga palatsens, slottens, parkernas och trädgårdarnas reparerande och förbättrande blifvit bekostade, utan äfven så väl de löpande utgifterna som de ouppfyilda förbindelserna af förra året blifvit bestridda, något, som intendenten icke underlåter att anföra, såsom ! bevis på den ordning och reda, hvilken nu råder i finansförvaltningen. LA JR mot rd a mm mm åa ( fc Mm Pm OR ker — VR AA RA TR AK ITALIEN. Konungen i Bäjern, som vanligen hvarje år gör en resa till! Italien, her, i medlet af förra månaden, inträffat i Neapel, hvarifrån han, efter ett par timmars uppehåll. inskeppat sig på ett ångfartyg till Palermo. I Capua, der ett stort läger hölls, hade konungen af Neapel, i spetsen för hela sin generalstab, emottagit konung Ludvig. STORBRITANNIEN. Peelska beskattningsbillen går sin gång i Underhuset och har der erhållit andra läsningen. Hr Buller föreslog, att den skulle läsas om 6 månader, men detta förkastades med 4355 röster emot 76. Regeringen i Texas har biträdt traktaten emellan de stora makterna om den ömsesidiga vwvisitationsrätten. Det säges, att engelske ministern i Mexico, her: Pakenham, protesterat emot Mexikanernes infall Texas. och begärt sina pass af mexikanska regerin. gen, då den icke ville lyssna ill bans förtställningar . TYSKLAND. Såsom bevis på huru diskussionens frihet aktos i Preussen, kan anföras, at: ecklesiestikministern, Eich. born, skickat befallning till presterne i Berlin, at afhålla sig från alla diskussioner, rörande det a England och Preussen gemensamt inrättade biskops dömet i Jerusalem, emedan denna angelägenhet ickt det ringaste anginge dem. Förre konungen i Nederländerne år åter så betydligt på bättringsvägep, att läkarne heppas hans