förköp för sina medborgare förorsakar, hvarföre ock sådan minutbandel på kammare och stugor förbjudes, så art den blott får ske uti öppna bodar, men härpå följer straxt den tillrättavisning för Herr Fältsekreteraren, att det föregånende bör, i afseende på Stockbolm, så förstås att vederbörande som njuta burskap, såsom handlande, få efter vanligheten saklöst drifva handel i kammare och stugor både i gross och minut, samt förskrifva det kram de hafva nödigt. Förenämnde bandelsordning minskar således icke utan tvärtom ökar Herr Fäistsekreterarens skuldregister betydligen, då han sålunda emot tydlig lag vill på Stockholms bandelskorps tillämpa en författning, från bvars efterlefnad den uttryckligen är fritagen. Slutligen yttrar han att å min sida öfverträdelse ägt rum af hvad kommersekollegii kungörelse den 46 Sept. 1816, samt kammaroch kommersekollegii kungörelse den 9 Februari 4821, innehålla. Herr Fältsekreteraren har väl icke behagat uppsifva hvaruti denna öfverträdelse skulle bestå, men om mean får entaga att han dermed icke kunnat mena något annat än hvad som för samma författningar utgöra ämne, så skulle felet troligen ligga dervuti, att jag underlåtit den i nämnde författning viktualiehandlander ålagde skyldighet. atl innan norrska siltunnor och fastager hållas allmänketen tlillhånda låta å samma kärl inbränna deras vigt, för hvars riktighet säljaren sedermera borde vara köparen ansvari;. Och en sådan underlåtenhet skulle visserligen vara ett-kosteligt fynd til! bemantling af Hr Faltsekretererens laglöshet, om icke nu,till hans olycka inträffade, att det behagat Kongl. Maj:t uti nådig skrifvelse af den 6 Maj 1830 och Kongl. Kommerskollegium uti kungörelse den 4 derpå följande Junii förklara förenämnde föreskrift om vigtens inbrännende å norska silltunnor — komma att till kraft och verkan förfalla.n Då alltså ingen laglig anledning ännu mindre rättighet finnes för Hr Fältsekreterarens förfarande, föranlätes jag bärmedelst å honom begära laga kallelse och genstämning uti påstående: 1:0 Att åtalet må i ailo förkastas och jag sålunda genast komma i disposition af min välfångna egendom. 2:0o Att Hr Thavenius må åläggas ersätta all den kostnad, skada och förlust, som genom förenämnde hans beslag och öfrige åtgärder redan blifvit och än ytterligare kan blifva mig förorsakad och: 3:0 Att han för dess brottsliga förfarande och härvid utöfvade missbruk af -embetsmanna makt och myndighet samt ådagalagda oskicklighet, må åläggas det ansvar, som med lag och sakens beskaffenhet kan öfverensstämma. För öfrigt förbehålles öppen talan uti allt hvad med detta mål nu äger eller framdeles kan få gemenskap, äfvensom ersättning för rättegångsomkostnaderne. Stockholm dem 20 April 1842. Ni: J. Björck. Att förestående afskrift är lika lydande med den Lill Stockholms stads Handelskollegium ingifne censtämningsansökning, betygas. Stockholm den 27 April 1842. ex officio Lowis Du Rees. tjenstförrättande notarie i stadens Handelskollegium.