ROCESSEN OM GROSS- OCH MINUTHAN-
DELS-RÄTTIGHETERNA HÄR I HUFVUD-
STADEN.
Vi omtalade härom dagen med några ord ett
f Hr Stadsfiskalen Thavenius väckt och af en
nängd ledamöter i Grosshandels-societeten un-
lerstödt konfiskations-anspråk å en last sill, som
)ifvit införskrifven från Bergen af Viktualie-
andlanden Hr Björck, hvilket anspråk jemte
-rkande af böter m. m. grundar sig på förment
fverskridande å den sednares sida at sina mi-
uthandels-rättigheter och intrång inpå gross-
andlarnes gebit. Då vi anse alla sådana fakta,
om kunna ådagalägga den trängande nödvändig-
eten af en snar och mera tidsenlig organisation
f lagarna för de borgerliga näringårnas utöf-
ring, vara af stort intresse, så publicera vi de
vittills vexlåde skrifterna i målet, nemligen 1:o
Ir Thavenii skrift, 2:o Hrr Grosshandlares ech
5:o Hr Björks genstämning, samt skole vid målets
vidare fortgång dertill återkomma. Under tiden
var man här en ny anledning att erinra sig
wurusom, i anledning af det borgerliga kriget
nelian bufvudstadens skräddare och kramhand-
are för några år sedan, tidningen Jurnalen re-
lan år 4837 yttrade den tröstande tanken, att
lylika kollisioner för framtiden skulle vara före-
yygeda och näringsfrihets-frågan snart vinna en
ycklig lösning, då nu (i slutet af 1837) saken
yifvit lemnad i Konungens händer.
jdmjukt Stämnings-memorial till Stockholms stads
Handelskollegium !
Att uti alla städer, der handeln är sepererad, den,
om uti en viss handelsgren utöfvar borgerlig rö-
else, ej äger intränga på gebitet af en annan han-
lelsgren, det ligger, just i töljd af sjelfva separatio-
en, i sakens natur, hvarföre ock förfättningarne i
letta fall innehålla förbud och föreskrifter, hvilka
visserligen i några omständigheter må medgifvas
sakna den noggranna klarhet och bestämdhet, som
häfver all tvist om deras tolkning, hvadan också
iklagaremakten vid flerfaldiga tillfällen, då gränsen
handelsgrenarne emellan funnits tvifvelaktig, låtit
sin tjenstetalan ligga neder, ehuru skäliga änlednin-
ver till åtal kunna hafva förekommit; men så gifvas
också deremot flerfaldiga andra fall, der föreskrif-
terna äro oförtydbara och der öfverträdandet af desse
föreskrifter ligger i så öppen dag, att åklagaremak-
ten skulle alltför mycket fela emot sin tjenstepligt,
im den försummade, att mot ett sådant öfverträ-
ne då det angifves eller bemärkes, väcka laga
tal.
Ett sådant fall, som det sist beskrifna, har nuin-
träffat, i det viktualiehandlanden här i staden Nils
Israel Björk företagit sig, att, efter det han i Nor-
rige inköpt en sill-last, och efter varans ankomst
hit, den han i eget namn å Tullkammaren sngffvit,
ur fartyget verkställt försäljning i parti, på sätt af
mig skall ådagaläggas; och som icke allenast det för
spannemåls-, minut- och viktualiehandlande i Stock-
tolm utfärdade reglemente förmår, att handel endast
i minut får af dem bedrifvas, utan äfven allmänna
bandelsordningen af den 149 December 1834 stadgar,
stt miutbandel endast får i öppna bodar verkställas,
samt dertill kommer, att å Björks sida öfverträdelse
äfven ägt rum af hvad Kommerskollegii kungörelse
den 46 Sept. 1816 samt Kammar- och Kommers-
tollegii kungörelse den 9 Febr. 48214 innehålla; så,
och vid jemförelse tillika af 24 kap. 4 Handelsbal-
ken, der ansvar stadgas för den grosshandlande, som
befattar sig med minuthandel, hvilket medför, utom
varans förlust, böter till fulla värdet deraf, får, med
anledning af alla dessa stadganden, jag i ödmjukhet
yrka, att viktualiehandlanden Björk varder lagligen
sallad, för att genmäla mitt påstående, det hela la-
sten varder förbruten ansedd, och han till lega bö-
esansvar och ersättning fälld.
Under anmälan, att jag hos Kongl. Poliskamma-
ren denna dag sökt förbud för lastens afforslande
med det fartyg, hvaruti den härstädes oförsålda de-
en, för att till Westeråzs afgå, blifvit förflyttad, an-
hålles ett skepparen å nämnde fartyg Lars Erik Hell-
