dan några år gifvit de enskilda kretsarne i vå
nordiska hufvudstad en så intressant neapolitansk
lokalfärg.
— Nya öfningar i fingerfärdighet, för piano-
fort. n. at Carl Czerny. At de många, som skrifvi
för fortenianots skola, är det få, hvilka vunnit en
allmännare kredit än Czerny, och man kan tillägga,
få som vunnit en mera rättmätig. C. är en man,
som väl förstår sitt instrument och som eger en sä-
ker erfarenhet i afseende på hvad eleven behöfver
och tål vid i fråga om etyder. Doe progressiva öf-
ningar, som till ett antal af 24 innefattas i de före-
varande trenne cahiererna, äro ämnade för mera
försigkormna elever, och utmärka sig, utom genom
en berömvärd beräkning af ständigt ökade mekani-
ska svårigheter, äfven genom en melodiös och verk-
ligen musikalisk karakter, hvarigenom de serskilda
styckena — hvilka dessutom alla samtlige äro helt
korta — blifva för eleven tillräckligt intressanta, för
att göra mödan med deras inlärande endast half och
nöjet af att kunna dem dubbelt stort. ,
— Sju fyrstämmiga sånger för mansröstern,
af C. J. O. Laurin. Lära redan i Upsala, till hvars
studerande ungdom de af författaren, sjelf en ung
student, äro tillegnade, vunnit allmän vogue, och
förtjena det genom ett friskt och harmoniskt skap-
lyons. Hr L. har förut utgifvis några omtyckta sån-
ger vid pianot, och har ratt till uppmärksamhet så-
som ena ung man med betydelseiulla aniag för kom
position. En vacker qvartett är icke så lätt att
skrifvs, som många föreställa sig, och står derföre
ej hei!er så serdeles allmänt till buds; få musiksa-
ker äro imedlertid mera populära, och det är ett
tacksamt fält att slå sig på. Hr L. behöfver endasi
fortfara som han börjat, för att bland våra yngre
tonsäitare intaga en hedrande plats och utvidga sin
publik vida utöfrer den ekademiska sångkören.
knit