vande beiordriigtpriociper; men han har dock, uoder full öfvertygelse om sanningen af desse lofvanstående anmärkvingar, velat väcka och varna Iden eller dem det vederbör att gifva akt på tidens tecken. —Z— REFLEXIONER ÖFVER VÅRT NÄRVARANDE EREDIT-SYSTEM. En person, som kallar sig ung köpmanx, har till Red. insändt en artikel öfver detta ämne, innehållande några ider, som, ehuru måhända icke till alla delar ovilkorligt antagliga, likväl visserligen förtjena uppmärksamhet, såsom vigtiga i hufvudsaken och som vwi derföre icke velat neka en plats i bladet. Den lyder som följer: De sednare årens erfarenhet utvisar, att de flesta handelsförluster vållats ef konkurser, mer än af dåliga konjunkturer; — de sistnämnda kan ingen beräkning afböja, men de förra kunna genom kloka mått och steg till en stor del motverkas. — För att föreslå sådana måste vi först söka roten dertill: Slöscriet med kredit och förjaktligen lättheten att erhålla sådan. — Ins. mener ej den som affärs-min åtvjuta, hvitka på ett fördelaktigt sätt kunna använ da densamma, utan den som af Detaiilister i alla grenar, utsn urskiljning lemnas åt Individer, hvilka ej idka någon bestämd näringsgren, och på allmogen, som icke alltid är i verkligt behof deraf för sitt uppehälle, utan lockas att begagna den till överflöds artiklar. De förre, hvaraf en stor del ej lämpa ut gifterna efter inkomsterna, hvilka de raerendels förtära anticipationsvis, borga slutligen blott för att sutinera sig och sina familjer. En vägrad kredit hörer till ovanvligheter i detta land, och kallas ;småaktighet, oginhet m. m., men mången, som här ofta nog i kredit-väg hedras med namnet liberal, skulle i andra länder kallas lättsinnig, och man kan väl med råtta ställa ett slöseri af kredit, utan urskiljning, under denna rubrik. Att man ej underlåtit att betjena sig deraf, visar dess ymniga alster af 113 453 skuldfordringsmål, som enligt Justitiekanslerens berattelse blifvit år 1840 hand lagda vid Öfverståthållare och Landshöfdingeembete pal Att dessa hufvudsaktigen grunda sig på små skulder, derom lemnar numerären ett beklagligt bevis, och om vi antaga att 7.:delar ej öfverstego 400 Rdr och blott V;:del uppgick till 500 å 4000 Rår, skulle totalbeloppet öfverstiza 20 millioner eller nära pog bankens hela utelöpande sedeistock. Låtom oss, om det än skulle synas paradoxt, ställa begagnandet af en sådan kredit i samma katbegori med en Vexel transaktion in Blarco. Då konsumenten anlitar krediten utöfver hvad dess tillgångar medgifva, har han alltid, som man pägar säga, någonting att draga på, om än aldrig så prekärt, — t. ex. landtmannen på afkastningen af sin jord, embetsoch tjenstemannen på betordring m. m. Detaillisten lemnar dem valuta i varor, och transporterar aspekterna på grossören, som vanligen sist fastnar i den lösa gyttja, bvarpå denna slags kredit är bygd. Se der den säkerhet vi ofta nog hafva! Den inrotade borgningsmethoden fortplantar, äfven hos de välmående, vanan att ej vårda ig om kontantering af sina köp; tvertom anse de såsom en grof ohöflighet af Dataillisten att bära sådan, och såsom dess största skyldighet att vänta, till dess det faller dem in att liqvidera. utan att betanka det den förståndi,e Detaillisten alltför noga känner den risque han i allmänhet genom utborgningar löper, för att ej i förhållande taxera sina veror. då hans existence beror derpå att de säkr. köparne hbetala för de osäkre. Hvad slut den oförståndije ta ger behöfver ej närmare beskrifvas. Insändaren erkänner med trctsamhet Rikets Ständers bemödande vid sistlidne Rixsdag att genom inskränkniog af bysäitningsrättigbeten söka afhjelpa en del af det onda, men detta var huf-udsakligen riktadt emot procenteriet, hvilzet Ins. ingalunda anser så vådligt for det allmänna, ty genom lagligt fixerande af räntefoten sättes äfven en gräns för ka pitalernas omlopp, hvilket, s:rdeles i ett penningefattigt land, bör befordras, och alla stränga förbud att beräkna bögre ränta bidraga ofta blott att onaturligt stegra henne, genom den risk hvarför lån ifvaren eller här s. k. procentaren är utsatt. — Ins. är öfvertygad att om äfven all bysättningsrettighet. utom vid svekfulla konkurser, upphäfdes, skulle det ej hindra kontraherandet af en mängd småskul der, och det är just deras uppkomst man bör söka afböja. Ett kraftigt medel stt förhindra deras tilltagande och efterhand utrota sjelfsvåldets i kreditväg vore, efer Ins, mening, en författnirg som förklarade det lagsökningar för alla skulder under en viss summa . ex. 4 å 200 Rår Bko ej finge af domstol upp:agas, så vida fordringarne ej grundade sig på laxliga contrakter eiler innefattade löner till tjensieolk el er betalning för arbeie, vare sig till handtverkare eller arbetsfolk. — På det att denna foörattning ej skulle kunna kringgås, Vore oundvixligt, att äfven vexlar och reverser under samma belopp förklarades ej utsökningsgilda. Detta vore i sanning en radikal kur emot kreditslöseriet och kontraherandet af småskulder, och ehuru sträng den syns, vågar Ins. ej foreslå någon mildare af fruktan att den skulle hafva sanma verkan som hvita plåstrets utan vidblifver den, intill less någon täckes föreslå en säker method att afhålla sådana personer, som ej förtjena tredit, från tt begagna den, då tillfällen erbjuder sig. — I9s. ir deremot öfvertysad att den ssulle vara välgöranle för alla samhällets med!emmer, de ofvannämnde Cj undantagna, som derigenom bringades till nödvändigheten att genom arbetsamhet bereda sin utkomst Den skulle skydda arbetsklassen och allmogen för öljderna af sitt eget lättsinne och krämarens vin