nige och oduglige gerna blifva eftersatt. Men
det kan icke vara tviivel underkastadt, att den
andra ytterligheten, en chefs eller förmans för-
akt för hittills i l.g åsyftad rättvisa i befordrings-
grunder är af vida större våda för samhället.
Anudamålet dermed kan i sjelfva verket svårligen
vara något annat, än hvad man förut sett up-
penbara sig i flere riktningar, nemligen att alla
andra konsiderationer skola vika för denna blin-
da pohtiska reaktion, hvilken räknar Hr von
Hartmansdorff såsom em af sina förnämsta käm-
par; och att äfven den lilla ännu återstående
kärnan af en sjelfständig embetsmannakorps, den-
na hos oss så betydande, aktningsvärda moderat
konservativa, men icke slafviska del af medel-
klassen skall förvandlas till endast mekaniska
verktyg åt några få personer, som genom föd-
selns fördelar, eller genom intrigens eller rekom-
mendationernas eller den poiitiska serv:lismens
genvägar trängt sig upp till maktens herrligheter.
Författaren till dessa anmärkningar har varit
tjensteman; han bar således lyckligen numera
hvarken gagn eller skada, af varande eller blit-
vande befordri:gepriociper; men han har dock,
uuder full öfvertygelse om sanningen af desse
ofvanstående anmärkningar, velat väcka och varna
den eller dem det vederbör att gifva akt på ti-
dens tecken. —Z—
me