HERR von HARTMANSDORFF OCH DESS BEFÖRDRINGSGRUNDSATSER. (I anledning af hans nyligen offentliggjorda votum öfver ett befordringsmål i Kammarätten.) Redaktionen hade just ämnat med några lämpliga betraktelser beledsaga herr von Hartmansdorffs sednaste bedr.ft, bans märkliga votum vid kongl. Kammarrättens Omröstning i och för återbesättandet af ett der fedigt embete, då en insänd artikel i ämnet kom 0ss tillhanda, hvilken vi här nedan medd-la och rekommendera till läsarens MMppmärksamhet. Insändaren, som enligt eget tilkännagfyande är en äldre f. d. embetsman, yttrar Sg med en liflig harm öfver det anmärkningsvärda deri, att herr ven Hartmansdo: ff genom nimsde utlåtande formligen tycks vija upphöja godtycket till grundsats i befordriagstrågor. Vi undra väl icke på denna baos förtrytelse; men om ins. närmare tänkt på saken, så skulle han måhända insett, att långt ifrån att harmas, borde man snarare tacka Kammarrät!ens vuvarande president för ifråvarande yttrande, af samma skäl, som nationen redan