HERR von HARTMANSDORFF OCH DESS
BEFÖRDRINGSGRUNDSATSER.
(I anledning af hans nyligen offentliggjorda vo-
tum öfver ett befordringsmål i Kammarätten.)
Redaktionen hade just ämnat med några lämp-
liga betraktelser beledsaga herr von Hartmans-
dorffs sednaste bedr.ft, bans märkliga votum vid
kongl. Kammarrättens Omröstning i och för å-
terbesättandet af ett der fedigt embete, då en
insänd artikel i ämnet kom 0ss tillhanda, hvil-
ken vi här nedan medd-la och rekommendera
till läsarens MMppmärksamhet. Insändaren, som
enligt eget tilkännagfyande är en äldre f. d.
embetsman, yttrar Sg med en liflig harm öf-
ver det anmärkningsvärda deri, att herr ven
Hartmansdo: ff genom nimsde utlåtande form-
ligen tycks vija upphöja godtycket till grund-
sats i befordriagstrågor. Vi undra väl icke på
denna baos förtrytelse; men om ins. närmare tänkt
på saken, så skulle han måhända insett, att långt
ifrån att harmas, borde man snarare tacka Kam-
marrät!ens vuvarande president för ifråvarande
yttrande, af samma skäl, som nationen redan