— Ordensbiskopen doktor Heu-lin har, i an: ledning at det i Aftonbladet för Lördagen omförmälda ryktet om beskeffevheten af det tillstånd Är Scott förmodades äga att hålla predikningar härstädes, begärt rum för följande: Med antedning af ett i Aftonbladet Nr 92 föl den 23 dennes omförmäldt rykte, får jag förklara att jag aldrig, således icke heller under den tid jag försaltade Statssekreterareembetet för Ecclesiastikärenderne wulhändi,at någon not, hvarken till Hr Scot: eller någon annan person rörande språke: vid gudstjenst i Engelska kyrkan. Ryktet härom är fullkomlisen falskt och uppdiktadt. Stockholm den 24 April 1842. C. J. Beurlin.n et Herr Löwegrens konsert i Lördags var besökt af en talrik samling musikälskare, såsom man kunde vänta sig i betraktande af den vackra renomme, konsertgifvaren lyckats tillviona sig under de några månader han såsom resande vistats i bufvudstaden. HH; L:s talang på fortepianot förnekade sig icke heller denna afton; hans fingerfärdighet är upp: drifven till en högst ovanlig höjd, och han spe lar med musikaliskt lif, friskbet och vigueur. Om, såsom det berättas, hans mening är, att för någon tid besöka utlandet, för att skaffa sig tillfälle till hegagnande af någon utaf de förste mästarnes easkilda skola, kan man vara öfvertygad, att han snart skall blifva som pianist någonting i vårt land verkligen alld-les utmärkt. Mahinda vållade en viss orolighet för tillfället, avi Hr L. denna afton tog de flesta sakerna i ett något för agiteradt och nervöst tempo, hvarigenom det musikaliska uttrycket i t. ex. den vackra Henseltska etyden Si oiseau jtaiso och i den Willmerska serenatan för venstra handen i någon mån gick förlorad, Sitt stora herravälde öfver de mekaniska svårigheterna hade han deremot tillfälle att på ett högst lysande sätt visa, så väl i de nämndast ckeua,som i den ansträngande SehubertLiszska balladen: der Erlkönig, den praktfulla Thalbergska bravurpjesen på temata ur Norma, samt det Weberska Aufforderung 2um Tanzep, arrangeradt af konsertgiivaren i den mirakulösa skolans maner med en mängd förtviflade prestopassager i oktaver, och dylikt. De mest ihärdiga spplådissemanger hafva belönat wvirtuosen för hva:je serskild af hans föredragna numror. Hr DAubert, hvilken biträdde med en fiolkonsert af Panrofka, var denna afton alldeles utmärkt hvad man kallar i tagen, och gjorde med sin briljanta virtuositet och sin mjuka, sjungande och rena ton ett verkligt furore biand åhörarne. Hr Gäntber och mamsell Löwegren uppträdde dessutom med hvar sin sångnummer.