det vara må. Här säger ban, enligt vår förfat-
tare: Quis ignorat, maximam illecebram esse
peccandi impunitatlis spem, hvilket, om Hr P.
W. W. tillåter att en öfversättning får göras af
så märkliga ord, kan blifva på svenska: Hvem
har sig obekant, det hoppet om att få framfara
ostraffadt, utgör den största lockelse till synd.
Hr P. W. W:s bopp har väl denna gång slag
felt; men lockelsen, som frestade honom att
skrifva, var för stark att kunna emotstås. Han
skref således; och undertecknade sitt namn, P.
W.: W.; förmodligen: På Vanliga Vilkor. För-
fattaren slutar med de tänkvärda orden, att han
hoppas, det A. B. aldrig skall få rätt. — Men
skulle nu händelsen vara, att ÅA. B. har rätt,
så miste det väl häråt nöjas.