det vara må. Här säger ban, enligt vår författare: Quis ignorat, maximam illecebram esse peccandi impunitatlis spem, hvilket, om Hr P. W. W. tillåter att en öfversättning får göras af så märkliga ord, kan blifva på svenska: Hvem har sig obekant, det hoppet om att få framfara ostraffadt, utgör den största lockelse till synd. Hr P. W. W:s bopp har väl denna gång slag felt; men lockelsen, som frestade honom att skrifva, var för stark att kunna emotstås. Han skref således; och undertecknade sitt namn, P. W.: W.; förmodligen: På Vanliga Vilkor. Författaren slutar med de tänkvärda orden, att han hoppas, det A. B. aldrig skall få rätt. — Men skulle nu händelsen vara, att ÅA. B. har rätt, så miste det väl häråt nöjas.