Umeå den 4 April. Sådana vintermånader;
som de föregående varit, lärer väl ingen Norrlän—
ning, om än aldrig så gammal, tillförene hafva sett.
I November blef man nästan aldeles insnögad; i De-
cember regnade det åter nästan oupphörligt, så att.
man hetades med öfversvämning. Små, tillfrosna
bäckar blefvo i hast öfverfulla och foro fram som
rabulister genom skogarna, barrikerade broar och
gjorde vägarne osäkra. Under sjelfva Julen kunde-
man ej gå torrskodd i galoscher mellan husen, och
vår ljusaste dager var som en aftopskymning. Fe-
brusriu3 deremot var riktigt en smekmånad, med
klar himmel och vacker, lugn väderlek, ofta till 8
graders värma i skuggan. Alla resande och trafika-
rande — anförare för fågellass undantagne — voro
vid ett briljant lynne, och aldrig kunde väl nu an-
ställare af ett slädparti bjuda på ett briljantaro före
och väder, oller på en angenämare och mildare min-
skens-vinterafton. Vid månadens slut skulle man trott
Valborgsmessan nära. Marken började grönska utanför
husen, och åkrarne blifva bara. Under allt detta såg
man af tidningarne, huru de stackars Fransmännen
och derss vinplantager förkylde sig; huru posterne-
i Norra Italien körde fast i snödrifvorna; huru man
åkte med skridskor på dammarne i Madrid, (turjöst
nog att de hade skridskor!) och huru theaterpubli-
ken i Barcellona blifvit duperad på nöjet att se
springbrunnar spela på scenen, emedan det roat Bore
att kasta ett islock öfver basinen. — Seden har tu-
ren åter kommit till oss. Mars huserade alldeleg
med berserkerifver, och hopade snölaviner omkring
ss på vägarne, så att våra postiljoner ej råkade
bättre ut än de Italienska. Iskogsbygden talar man
om 3 alnars snö, och deras hästar ha fått lära sig:
zymnasticera med trudjor (ett slaga vid sko
litsd af vidjor, att gå ofvanpå snö med) att.
draga hem hö cch ved, och Bore har blåst rätt kallt
ech vresigt. I dag är han likväl vid serdeles godt
lynne, bara han icke tänker narra oss April och.
pudra in oss innan aftonen — det börjar redan mulna .
(Norrl. Tido.)
— Dito den 9 Aqril. Kustboerne närmast
Umeå, som alla år i fjerden utanför nämnde stad,
inder vintermånaderna med så kallad isnot, draga
fter fisk, hafva denna vinter haft en rik fångst. Vid:
ett sådant tillfälle förliden vecka, då en bonde ifrån:
Obbola by om aftonen hemkom ifrån fiskarostället,
ernade ban, efter dagens möda och arbete, försa sig
ned något till lifs, och fann, då en sik uppskars, ett
runtimmers-örhänge af guld ibland dess inelfvyor.
(W. o. N. IL. T.)