nzz -—-—-— mn oj UH MH MH HÄ VD Om I ÄMÄTR mOnnoopf OO Kf
som sedan flera år hängde nästan bortglömd
ett aflägset rum? Och hvarföre just nu med af
sigt bringa den framför hans ögon?
Under det han ännu eftersinnade detta, upp
tog han nyfiken de små kläderma, och då har
igenkände dem såsom tillhörande Oskars barn:
dom, blef han också öfvertygad, att endast Ma
thilda kunnat ditlägga dem och porträttet, och
han behöfde nu icke mera några kommentarie!
till frågan: hvarföre?
Men öfverraskningen gjorde på baronen jus
ett motsatt intryck till det Mathilda väntat. D
hon inkom var ham dyster och kall. Efter nå
gra få minuters tystnad vände han sig till bus
hållerskan och frågade:
Hvarföre ligga de här sakerna i mitt rum?
Mathilda, öfverraskad af den iskalla tonen
hans fråga, darrade och teg ett ögonbliek.
Ni har rätt,, återtog baronen med samma tor
i röst och hållning; det behöfs ingen förklaring
Jag känner bevekelsegrunden; men som ni, Ma
thilda, så ofta hört min tanka angående min sor
oeh känner mitt fasta beslut, så måste jag till.
stå, att era fortsatta försök att påminna mig on
detta obehagliga förhållande så mycket mer för
vånar mig, som ni eljest med berömvärd, och
för att vara rättvis måste jag tillägga: nästar
med barnslig uppmärksamhet bemödat er, at
från mig aflägsna allt obehagligt.
Hr baron,, svarade den tilltalade, rädd och
med högt klappande bjerta; sjust derföre vill
jag så gerna bespara era gamla dagar en bittel
ånger.,
Sakta mitt barn, vi ångra endast våra dår.
skaper och fel.