nzz -—-—-— mn oj UH MH MH HÄ VD Om I ÄMÄTR mOnnoopf OO Kf som sedan flera år hängde nästan bortglömd ett aflägset rum? Och hvarföre just nu med af sigt bringa den framför hans ögon? Under det han ännu eftersinnade detta, upp tog han nyfiken de små kläderma, och då har igenkände dem såsom tillhörande Oskars barn: dom, blef han också öfvertygad, att endast Ma thilda kunnat ditlägga dem och porträttet, och han behöfde nu icke mera några kommentarie! till frågan: hvarföre? Men öfverraskningen gjorde på baronen jus ett motsatt intryck till det Mathilda väntat. D hon inkom var ham dyster och kall. Efter nå gra få minuters tystnad vände han sig till bus hållerskan och frågade: Hvarföre ligga de här sakerna i mitt rum? Mathilda, öfverraskad af den iskalla tonen hans fråga, darrade och teg ett ögonbliek. Ni har rätt,, återtog baronen med samma tor i röst och hållning; det behöfs ingen förklaring Jag känner bevekelsegrunden; men som ni, Ma thilda, så ofta hört min tanka angående min sor oeh känner mitt fasta beslut, så måste jag till. stå, att era fortsatta försök att påminna mig on detta obehagliga förhållande så mycket mer för vånar mig, som ni eljest med berömvärd, och för att vara rättvis måste jag tillägga: nästar med barnslig uppmärksamhet bemödat er, at från mig aflägsna allt obehagligt. Hr baron,, svarade den tilltalade, rädd och med högt klappande bjerta; sjust derföre vill jag så gerna bespara era gamla dagar en bittel ånger., Sakta mitt barn, vi ångra endast våra dår. skaper och fel.