till hans inre exaltation. Inom kort tid var han
genomträngd af dena öfvertygelsen, att Gud åsyf-
tade med honom och den unga grefvinnan ett
högt ändamål och hade bestämt dem båda till
sin synnerliga nåds verktyg. Om han i början
bekämpat sin gryende kärlek till Gabriela, så
lemnade han den nu likväl fria tyglar och när-
made sig till den intagande flickan med enthu-
siastiskt svärmeri, genom hvilket en djup akt-
ning och en religiös vördnad framlyste.
Gabriela bar, såsom förut är nämdt, efter hans
önskan, namnet Maria, uader det han sjelf en-
dast nyttiade sitt eget förnamn Josef.
Gabriela tänkte ej på kärlek, hennes hjerta
frossade i from enthusiasm. :
Ungetär en knapp timmas väg från Sturmau
låg, i en vacker grönskande dal, en sågqvärn;
en skuggrik gångstig leder längs bäckens strän-
der under vide och andra buskar, samt erbju-
der på åtskilliga punkter de täckaste utsigter.
Denna Gabrielas favoritpromenad besökte hon på
sednare tider så mycket flitigare, som qvarnen,
dit den förde, låg ungefär på hälften af vägen, som
skiljde Sturmau från den lilla stad, der Krumm
var pastor, och den fromma lärjungen nästan
dageligen här sammanträffade med sin vän, om
icke de formliga religionsöfningarna samhade alla
de trogna på Sturmau.
En vacker vårmorgon hade Gabriela således
begifvit sig på vägen, för att på bestämd tid träffa
pastorn vid qvarnen och tillbringa några timmar
i hans lärorika umgänge. Man träffades; en en-
kel frukost förtärdes tillsammans, hvarefter pa-
storn, fördjupad i samtal med sin unga lärjunge
spatserade längs kullen,