Cronhamn satt harmoni; JM B, en visa från Skåne, utmärker sig särdeles genom sin originejla karakter både till ord och musik; det är en bonde, som kör till skogen och skjuter en kråka Och kråkan så förde han hem i sitt hus, Af talgen så stöpte de tolf pund ljus. Af dunet så gjorde de bolster till säng, Så att det räckte åt piga och dräng. Och köttet så salta de in uti kar, Förutan en surstek, som gömdes åt far. Af skinnet så gjorde de tolf par skor, Förutan de tofflar, som skänktes åt mor. Af vingarna gjorde de solefjär, Som flickorna nyttja i vackert vär. A? skrofvet så gjorde de ett gyllene skepp, Det största, som uppå hafvet geck. Af näbben så gjorde en spira så lång, AS hufvudet så gjorde de en kyrkotupp. Hr D. lofvar att i företagets fortsättning meddela flera folkvisor och sägner ur de samlingar, han under många år förskaffat sig, och vi kunna förutsäga, att verket i sin helhet alldeles icke skulle förlora på, om denna afdelning till och med erhöll brorslotten af det utrymme, utgi!varen beräknat för detsamma. Bland alla våra vackra och märkvärdiga öfverlemningar från fordomtimma äro likväl våra folkvisor de vackraste och märkvärdigaste, och ingen nation i verlden har sådana toner ur det flydda att be römma sig af. Oezsktadt större samlingar längesedan blifvit gjorda af dessa Sienska gammaldagssånger, äre skatterna likväl visserligen icke uttömda på långt när, men vi öfverensstämma fullkomligt med Runas utgifvare, att hvad som ännu af dylika skatter står att samla i våra undangömda dalar och skogar, måste uppletas och bevaras ju förr desto heldre, emedan folkvisans yttersta tid verkligen är inne,, och den nyare tidens konstsång i större och mindre mån redan nästan öfverallt börjar uttränga den gamla enkla visan eller förleda den att åtminstone öf vergå i moderniserade toner. — Det öfriga af häftet utgöres af ett bref från Skåne, rörande några dess fornminnen, med en tillhörande plansch, samt en förteckning öfver en samling äldre skilderier på Rossviks säteri i Södermarland. Ena serskild plansch visar grundritningen till de märkligaste i hältet beskrifna minnesmärken. Uigifvaren, som säger sig kunna utom den källa, han redan sjelf besitter i rikhaltiga samlingar, påräkna meddelandet af bidrag i hithörande ämnen från flere vänner i rikets olika delar, utlofvar ett nytt häfte af sitt verk i medlet af nästkommande Juni månad, och vi önska att älskarne af Sveriges fornminnen måtte vara så talrika, att arbetet, i fall det, såsom man har all arledning att tro, allt framgent uppfyller hvad det lofvar, må kunna fortsättas så länge materialier finnas att tillgå, förtjenta af att göras allmännare bekanta. — Nord och Söder. Strödda anteckningar ander resor mellan Avasera och Vesuvius al Nils Arfvidsson. A:sta delen. Titeln något pretiös; innehållet nästan alltigenom hjertans prosaiskt, men, som det tyckes, samvetsgrannt upplysande i sak. Författaren har skrifvit mindre för att roa, än för att gagna resande i samma trakter cech orter, han genomfarit, och han är mindre landskapsmålare, än guide de voyageur,. Ea förtjenst, som för öfrigt i sitt slag visserligen är all aktning värd och hvilken man vet att dubbelt uppskatta i hvad som här omfattar beskrifningen öfver Svenska provinser, emedan det är en nogsamt känd och erkänd sak, att vi hederliga Svenskar nästan minst af allt känna vårt eget lands karta, under det en mängd förträffliga specialtopografier likväl ligga nerdammade i bibliothekerna. Denna första del omfattar den i Dagligt Allehanda för åtskilliga år sedan tryckta Resan till solenx, eller en tur genom våra norra provinser med en utflygt öfver fjällarne till Trondhjem, vidare en vistelse i Köpenhamn, upptagen hufvudsakligast med besök i musåer och konstsamlingar, en dylik sjour i Berlin, samt slutligen en rätt rolig beskrifning på Tyska Kejsarens kröning i Prag 1856; äfven dessa sednare blad ur vår resandes dagbok bafva tillförene varit tryckta i Dagligt Allehanda, men det hela öfverlemnas här öfversedt och riktadt med väsendtliga tillägg. Det ärjust icke någon egentligen snillrik produkt, men det är hvad man kallar ett godt och försvarligt arbete, och ett som redan i detta afseende utan gensägelse är en vinst för vår på resebeskrifningar i allmänhet icke serdeles rika litteratur.