BalvalanuT MHatva Spalal CM: o SitL BEROR ot det regeringens vishet, eller är det en högre vishet, som framkallat de goda skördarna? Och utom dem, på hvad ståndpunkt befuane vi oss nu? — Vår kollega Dagligt Allehanda har i går funnit nödigt, att företaga en af de der bekanta emancipationsåtgärderna, som stundom förekomma i en och annan tidning. Allehanda har remligen, med anledning af ett utiryck i Aftonbladet, att det hvilande representationsförslaget innan nästa riksdag måste blifva ett fältrop för alia reformens vänner, protesterat emot hvarje försök att genom någon diktatorisk myndighet, ppå förhand förklara den ene eller andre för reformernas vän eler fiende derföre, att han nicke uti detalj tänker lika med någon tidning, som kan inbilla sig gå i spetsen för dessa reformer.n Detta är ganska rätt både sagdt och gjordt af Dagligt Ailehanda. Dervid möter blott den obetydliga anmärkningen, dels att här icke är frågan om detaljer, uan om hufvudåsigt, dels att Atonbladet aldrig velat utöfva någon diktatorisk myndighet öfver någon annans opinion, hvilkens som helst. Men sådant må icke kunna hindra Aftonbladet att yttra det omdömet, att när sakerna få utveckla sig, och man tager icke blott representationsförslagets detaljer eller detta förslag för sig, utan äfven allt annat i betraktande, som företer sig för våra ögon, så skola de, som äro reformernes och fosterlandets verkliga vänner, till sluts finna, att inga mindre kopsiderationer för partielia brister och ingen småaktig afundsjuka eller rankyn bör utgöra ett hinder att sluta sig till det förslaget, sådant det befinnes, sedan det nu en gång hvilar på Ständernas bord. Hvad åter beträffar den förmenta inbillningen, att gå i spetsen för reformerna, så måste denna beskyllning mot Aftonbladet anses orättvis, såvida den icke kan grundas på något yttrande uti nämnde blad. Det bar alltid varit långt ifrån oss, att vilja skrodera om eller göra parad af några utmärkande egenskaper, eller något sorts anförareskap i det hänseendet; tvärtom skall ingenting fröjda oss högre, än om Dagl. Allehandaredaktion täckes ställa sig i teten och taga ut stegen; vi skole då endast se till att vi kunne följa med och ej blifva för lingt efter; och en sak måste väl Allehanda medgifva, att Aftonbladet, så snart det haft den lyckan att iga medhåll i sak från en embetsbroder med så stor inflytelse och en så fin och genomträngande takt, som Dagligt Allehandas, aldrig lätsat om eller annat än godmodigt upptagit små tillfälliga ondgörelser från det hållet. Huru det kan komma att gå hädanefter, i fall Allehanda skulle få det infallet att kasta sig på tvären mot de principer, hvilka företrädesvis ligga oss cm bjertat för Svenska folkets skull, derom torde ännu vara för tidigt att någonting yttra. Imedlertid är det lärorikt att se, huru Svenska Biet skyndat att komplimentera Allehanda för den ofvanstående emancipationen, och förklara, att Allehanda dymedelst satt en stopp i munnen på Aftonbladet i representationsfrågan. I hvad mån detta verkligen är händelsen, kan allmänheien döma af dena utförligare artikel i represertationsfrågan, som förekommer på ett annat ställe i detta blad; men Dagligt Allehanda kan i a!la fall draga en nytta af stoppen, nemligen att stoppa Biets nummer för i dag i fickan, och sedan tilläfventyrs begagna detsamma såsom ett testimonium hos sina vänner. Detör i sådant hänseende endast skada, att Biet sjelit skämt bort saken genom att på ett annat ställe i samma nummer begagna det verkligen oa2nständiga yttrandet mot Allehandas Redaktion, att ;den för alltid häftar en narrkåpa vid sina Alpeidesskuldror. På denna grund skulle det synas oss, som om Allehanda hade skäl, att icke känna en alltför stor hjertefröjd öfver Biets handtag i emancipationsfrågan, utan snarare inse att man har föga tack för det man i och för begäret efter en sjelfständighet, som ingen någonsia lärer bestridt Allehandas utgifvare, arbetar ultrakotteriet i händerna i ämnen, som på det vigtigaste röra hela Svenska folkets intresse. Vår öfvertygelse är också i sjelfva verket den, att Allehandas förklaring egentligen icke innefattar annan mening, än att man må diskutera ämnet under alla sina synpunkter, något som vi visserligen aldrig velat bestrida utan tvärtom måste önska. — sm r———L J