till fullkomligt paralyserande af folkets liflig: önskningar, angående den af alla till sin nöd vändighet erkända representationsförändringen så var det visserligen en sådan. Imedlertid hafve vi af det föregående i denn: artikel sett, att det var just detta råd, hvarmec tidaingen Freja uppträdde vid Riksdagens öpp nande i form af en formlig riksdagsplan, hvar det talades om förvilielse i opinionen) och der gränslösa dårskap) det innefattade att inbilla sig det Ständerne skulle kunna ernå denna reform på annan väg än att öfverlemna utarbetande deraf åt regeringen. Vi skole nu se, huruvid: icke hennes bemödande att motarbeta, först de principer, hvarpå al!a andra nutidens representationer hvila och sedermera all reform härutinnan, uader loppet af Riksdagen, allt genom skinligare framträdde i samma blad. Den 47 Mars förekom en lång artikel i Freja. riktad mot den allmänna valrätten, och hvari de! yttrades: att hon nej tvekade satt anse ståndspvalen — — både i sin princip och till sina följ der förnufisenligare och mindre godtyckliga än allmänra van, och för ett säkrare ultlryck a! nationens intellektuella och materiella utvecklingsgrad, Den nonsens, som ligger i detta sistnämnda, genom förbiseendet af sjelfva giundorättvisan i ståndsrepresentationenp, torde ej behöfva ådagaläggas. Om Hrr Richerts och Anckarsvärds representatiousförslag sier det i samma artikel, att det vore fåföngt att deri sökax — något bemö dande att frambringa en nationalrepresentation, uti hvilken nationens förnuftiga medvelande vore representeradi. Den 20 Mus rekommenderades, fremför de andra, såsom det lärepligaste och innefattande en upphöjd isic, det förslag, som ansågs hafva . d. Utgifvarer till författare, och hvilket binder valrättigheten vid stånder. I förbigående fir här nämnas, äfven såsom eti bevis på conduiten, att den 44 Juli tillkännagafs i Freja, det Hr J. Johanson under loppet af innevarande riksdag icke befattat sig med redigerandet af Freja; hviket var ett bedrägligt föregifvande, möjligen för att dölja rätta författaren till de artiklar, som skrefvos angående representationen och tullrågorna, emedan man redan då kände tillräckligt hans politiska fana och i hvad förhållande han stod till de intressen, hvilkas s sak hin förfäktade. Han fortfor också att arbeta : Freja ännu i Oktober månad. I alla fall visar detta tydligt, att hufvudredaktören formligen iklädde. sig azsvarigheten för hvad i tidningen yttrades. Vi fortgå nu vidare i vår öfversigt. Den 42 Augusti anfölls Atonbladet af Freja för en allmän reflexion, hvari det hette, att massan i vår tid vaknat att tänka litet på egen ard och se sig sjelf före hvad väg den går, samt för yrkandet, ait diskussionens terräng må höra hvarjom och enom fritt till. Detta, ehuru endast ett uttryck af tankeoch tryckfrihetens allmänna princip, föranledde åtskilliga utrop i Freja, att det således vore massans auktoritet, som gäller för Aftonbladet, om dess vädjande till massornar, m. m., och visade hurudan Frejas färg var emellanit, äfven i den delen. Först likväl d. 22 Sept., sedan Konst.-Utskottets betänkande inkommit, började Freja-red. sitt egentliga fälttåg emot detsamma och emot hela representationsreformenr. Det var efter denna tid, sedan Hr Johansson hade upphört att skrifva i tlidningen, som man fick, i femton eller tjugu artiklar uti nästan hvarje nummer, se de bittraste utfall än mot personlighetsprincipen, än ati en nalionalrepresentation fulländas först gerom regeringen, och slutligen den märkvärdiga och dårhusmessiga galimathias, som väckte så mycvet åtlöje, att representationsfrågans lösning mötes af oöfvervinnerliga svårigheter , emedan den förutsätter en reorganisationuf familjen och kommuner, hvilken måste föregå Och i sin ordning åter förutsätter representationens omtanka och lagstiftningsitgärder,, samt i sammanhang dermed :n ny organisation af arbetet och industrienn. Med ett ord, det vore i följd häraf naturligtvis en gränslös dårskap att nu befatta sig med KonstitutionsUtskottets betänkande, innan allting annat, hvarmed tidehvarfvet, sysselsätter sig, vore reformeradt först. Om grunden för KonstitutionsUtskottets betänkande hette det: Då vi nu uppträda mot denna grundsats: betänkandet kallades ett oäkta barn, (den 43 Okiober); och att det skulle göra oss till St. Simonistern. Den 23 Oktober intogs ur Upsala Corresponlenten ett hiftigt utfall mot förslaget; det beklagader, att KonstilutionsUlskottet gifvit sig till spillon (den 3 November) och att den politiska bildninngen i Sverge befinner sig på en sådan punkt, vall ännu år 1840 ett EonstitulionsUtskott kunsde sammansättas, inom hvars majoritet slika öreställningar kunde göra sig gällanden. Vid samma tid puffades mycket Ostgötha Correspondenterns insigter och sjelfständighet, som hade uttryckt sig i det mest galna och orediga virr varr emot Uiskottet. Det är oss, såsom vi förut sagt, en stor fögnad, att Freja numera frångått sin ifver emot deana reform och förklarat, att hon ämnar sluta sig till det hvilande representationsförslaget. Vi skulle således visst icke framdragit dessa antecedentia af någon annan orsak, än att det mycket lätt kunde hända, att Freja danu en gång kastade om, och det, just rär den kritiska tidpunkten kommer, samt genom en sådan ny omkastning gåfve ultrakotteriet ett handtsag, som kunde blifva mera farligt, om allmänheten ej påminde ig de föregående flöjningarna, men måste blifva