till fullkomligt paralyserande af folkets liflig:
önskningar, angående den af alla till sin nöd
vändighet erkända representationsförändringen
så var det visserligen en sådan.
Imedlertid hafve vi af det föregående i denn:
artikel sett, att det var just detta råd, hvarmec
tidaingen Freja uppträdde vid Riksdagens öpp
nande i form af en formlig riksdagsplan, hvar
det talades om förvilielse i opinionen) och der
gränslösa dårskap) det innefattade att inbilla sig
det Ständerne skulle kunna ernå denna reform
på annan väg än att öfverlemna utarbetande
deraf åt regeringen. Vi skole nu se, huruvid:
icke hennes bemödande att motarbeta, först de
principer, hvarpå al!a andra nutidens represen-
tationer hvila och sedermera all reform här-
utinnan, uader loppet af Riksdagen, allt genom
skinligare framträdde i samma blad.
Den 47 Mars förekom en lång artikel i Freja.
riktad mot den allmänna valrätten, och hvari de!
yttrades: att hon nej tvekade satt anse stånds-
pvalen — — både i sin princip och till sina följ
der förnufisenligare och mindre godtyckliga än
allmänra van, och för ett säkrare ultlryck a!
nationens intellektuella och materiella utveck-
lingsgrad, Den nonsens, som ligger i detta sist-
nämnda, genom förbiseendet af sjelfva giund-
orättvisan i ståndsrepresentationenp, torde ej be-
höfva ådagaläggas. Om Hrr Richerts och An-
ckarsvärds representatiousförslag sier det i sam-
ma artikel, att det vore fåföngt att deri sökax
— något bemö dande att frambringa en national-
representation, uti hvilken nationens förnuftiga
medvelande vore representeradi. Den 20 Mus
rekommenderades, fremför de andra, såsom det
lärepligaste och innefattande en upphöjd isic,
det förslag, som ansågs hafva . d. Utgifvarer
till författare, och hvilket binder valrättigheten
vid stånder.
I förbigående fir här nämnas, äfven såsom eti
bevis på conduiten, att den 44 Juli tillkännagafs
i Freja, det Hr J. Johanson under loppet af in-
nevarande riksdag icke befattat sig med redige-
randet af Freja; hviket var ett bedrägligt före-
gifvande, möjligen för att dölja rätta författaren
till de artiklar, som skrefvos angående represen-
tationen och tullrågorna, emedan man redan då
kände tillräckligt hans politiska fana och i hvad
förhållande han stod till de intressen, hvilkas
s sak hin förfäktade. Han fortfor också att arbeta
: Freja ännu i Oktober månad. I alla fall vi-
sar detta tydligt, att hufvudredaktören formligen
iklädde. sig azsvarigheten för hvad i tidningen
yttrades. Vi fortgå nu vidare i vår öfversigt.
Den 42 Augusti anfölls Atonbladet af Freja
för en allmän reflexion, hvari det hette, att mas-
san i vår tid vaknat att tänka litet på egen
ard och se sig sjelf före hvad väg den går, samt
för yrkandet, ait diskussionens terräng må höra
hvarjom och enom fritt till. Detta, ehuru en-
dast ett uttryck af tanke- och tryckfrihetens all-
männa princip, föranledde åtskilliga utrop i Freja,
att det således vore massans auktoritet, som
gäller för Aftonbladet, om dess vädjande till
massornar, m. m., och visade hurudan Frejas
färg var emellanit, äfven i den delen.
Först likväl d. 22 Sept., sedan Konst.-Utskot-
tets betänkande inkommit, började Freja-red. sitt
egentliga fälttåg emot detsamma och emot hela re-
presentationsreformenr. Det var efter denna tid,
sedan Hr Johansson hade upphört att skrifva i
tlidningen, som man fick, i femton eller tjugu
artiklar uti nästan hvarje nummer, se de bitt-
raste utfall än mot personlighetsprincipen, än ati
en nalionalrepresentation fulländas först gerom
regeringen, och slutligen den märkvärdiga och
dårhusmessiga galimathias, som väckte så myc-
vet åtlöje, att representationsfrågans lösning
mötes af oöfvervinnerliga svårigheter , eme-
dan den förutsätter en reorganisationuf fa-
miljen och kommuner, hvilken måste fö-
regå Och i sin ordning åter förutsätter re-
presentationens omtanka och lagstiftningsitgär-
der,, samt i sammanhang dermed :n ny orga-
nisation af arbetet och industrienn. Med
ett ord, det vore i följd häraf naturligtvis en
gränslös dårskap att nu befatta sig med Kon-
stitutionsUtskottets betänkande, innan allting an-
nat, hvarmed tidehvarfvet, sysselsätter sig, vore
reformeradt först. Om grunden för Konstitu-
tionsUtskottets betänkande hette det: Då vi nu
uppträda mot denna grundsats: betänkandet kal-
lades ett oäkta barn, (den 43 Okiober); och att
det skulle göra oss till St. Simonistern. Den
23 Oktober intogs ur Upsala Corresponlenten
ett hiftigt utfall mot förslaget; det beklagader,
att KonstilutionsUlskottet gifvit sig till spillon
(den 3 November) och att den politiska bildnin-
ngen i Sverge befinner sig på en sådan punkt,
vall ännu år 1840 ett EonstitulionsUtskott kun-
sde sammansättas, inom hvars majoritet slika
öreställningar kunde göra sig gällanden. Vid
samma tid puffades mycket Ostgötha Correspon-
denterns insigter och sjelfständighet, som hade
uttryckt sig i det mest galna och orediga virr
varr emot Uiskottet.
Det är oss, såsom vi förut sagt, en stor fög-
nad, att Freja numera frångått sin ifver emot
deana reform och förklarat, att hon ämnar sluta
sig till det hvilande representationsförslaget. Vi
skulle således visst icke framdragit dessa antece-
dentia af någon annan orsak, än att det mycket
lätt kunde hända, att Freja danu en gång kastade
om, och det, just rär den kritiska tidpunkten
kommer, samt genom en sådan ny omkastning
gåfve ultrakotteriet ett handtsag, som kunde
blifva mera farligt, om allmänheten ej påminde
ig de föregående flöjningarna, men måste blifva