bar, i anledning af detta slutpåstaående, endast åberopat sin förut afgifna förklaring. — Uppå Riksens Ständers beslut att bevilja tiondeafgit för åtta s. k. kalldygn vil masugnarne, enär det vore kändt att de tre hittills beviljade kalldygn icke på långt när äro för en masugns jgår gsättande tillräcklige, har Regeriagen den 25 Jazuari meddelat sin sanktion och förordnat, att vid hvarje tackjernsblåsnisg, som efter ny värmnirg hädanefter företages, äfvensom för de blåsningar, hvilka under detta år redan tagit sin början, åtta kalidygn må såsom skattefria beräknas och tillgodonjutas; kommande, oberoeade hävaf, de fridygn, hvilka för ny masugn eller masugnspina äro särskildt bevi!jade, att, enligt hvad derom förut finnes stadgadt, fortfarande beräknas. — Den 29 innevarande månad inträffar 50:e årsdagen efter Gustaf III:s död och då böra, enligt hans förordnande, de två kistor öppnas, som af honom deponerades i Upsala universitets biblNiothek och förmodas innebålla vigtiga papper angående en viss period af hans regering. Ryktet har väl sagdt, att bemälde kistor icke skulle hållit sig otillgängligare än Justitiekollegie jernskåp, för ett visst ondt samvetes fruktan, att dess egen vålnad en gång skulle kunna frammanas ur dessa kistor och tvingas alt visa sig för efterverlden; men det är väl möjligt, att detia, så väl som ett visst annat rykte, är ogrundadt, och för att hindra något dylikt att uppkomma angående den förmodade skatiens inventering, är utan tvifvel rådligast att låta denna försiggå med all möjlig solennitet. Akademiska konsistorium i Upsala har, som man erfar, redan tänkt på något dylikt, då det begärt Regeringens föreskrift huru vid öppnandet af ifrågavarande kistor förfaras må, och då Regeringen utan tvilvel äfven är betänkt på att härvid träffa det lagenligaste, hemställa vi, om icke dertill må höra, att riksgäldskontorets fullmäktige anmodas att vara närvarande och emottaga kistornas innehåll, emedan detta är en statens tillhörighet. — En angeligenobet, som är af mycken vigt för den Svenska kustfarten, lär innan kort förekomma hos regeringen, och ligger nu under vederbörandes hörande, nemligen frågan om förnyelse af den med förra året tilländalupna traktaten med Ryssland, angåerde Finnarnes rätt till kustfart mellan Svenska hamnar, hvilken hittills varit medgifven, och är så till vida af fördel för trafiken, som den nedsatt frakterr.a, mer deremot menlig för våra egna kustfarare och orättvis i så måtto, som våra fartyg icke lära hafva en motsvarande rättighet till kustfart mellan Finska harenar. Också har i följd af denna traktat byggandet af fartyg i Svenska skärgården mycket aftagit. Ea yiterligare orättvisa mot de inhemska kustfararne uppstår deraf, att Finska allmogen i följd af denna traktat kan taga las: i Svensk hamn på utrikes ort, hvilket deremot är Svenska allmogens skeppare aldeles förment, emedan här för en sådan rättighet att föra fartyg på utländsk ort fordras, att vara borgare i stad. — Angående elevernas på kapten Oxehufvuds brigg Oscar återkomst berättade Götbeborgs H. och S. Tidn. för den 5 dennes, följande: Skeppet Cecilia, kapten Bäck, som anlände sistlidae Thorsdag från London, på den utomordentliga korta tiden af 72 timmar, medförde 27 passagerare, hvilka tillhört Oxehufvudska expeditionen, nemligen: sek. löjtn. Skogman, Adelberg, Sundevall och Rosengren; eleverna: Fredriesson, A. 0. Andersson, Lokrantz, Fahlstin, Dahlström, Servais, Fleeiwood, Brogren, Silfverstolpe, Ehlert, Lewenhanpt, Ankarkrona, Uggla, Lagercrantz, Hellerström, Vietorin, Horn, F. L. Andersson, Bäckström, Lindersköld, Wachtmeister och von Franken samt coopv. styrm. Melander., — En skrift bar nyligen utkommit här istaden, med titel: Om de i Tyskland nyligen inrättade ränteförsäkringsanstalter, utgifven af Förste Expeditionssekreteraren C. M. Arrhenius. — Vi skole med första lemna en närmare expos af denna lilla brochyr, men rekommendera den imedlertid på det högsta bos allmänheten, så väl för sin nyttiga syftning, som derföre, alt utgifvaren med en hedrande oegennytta anslagit inTR a ES mm nm EE AS i RE