finna på Celebes, Borneo, Java och Sumatra, p
Filippinerne, i Siam och andra vestligare ländar
ända till St. Helena och Brasilien Männen frål
Fo kien äro allestädes eftersökte för deras arbet
samhet och användbarhet; här och der väckte d
genom sin insigt, verksemhet och antal till oct
med fruktan hos en inhemsk och svag regering och
då förfor man mot dem med en omensklig grymhet
likasom det skedde mot Holländarne på Java.
Få år efter sedan Portugisarne owmnseglat Afrika
visade sig desso, än såsom köpmän, än som sjöröf
vare i de södra och östra kusthamnarna af meller.
sta China, och erhöllo, likasom andra handelsfara
re, tillträde till Fo kiens hamnar, förnämligast til
Tsiuen tscheou och Hia men, — Amoy eller Emoq
kaliad på den inhemska, från högehinesiskan myc.
ket skiljda dialektan. Dem följde Holländare och
Engelsmänr, hvilka reden år 4672 hede ew fsktor
på Amoy. Amoy och en stor del af Fo kien mot.
stod då ännu, såsom vi redan förut anmärkt, Mand.
schuernes makt och lydde konungen af Tai war
eller Formosa, som 18675 förklarade orten för fri-
hamn och inbjöd alia köpmän att här idka handel.
Då äadtligen Mandschuerae äfven här besegrat mot:
ståndet, begynte genast de vedervärdiga trakagscrie:
och förföljelser, det otillbörliga skinneri och lagiigs
rofferi, hvarmedealst den misstänksamme, fruktande
regeringen sökte afskräcka främlingar från berörin
gsn med China. Alla kanoner, bössor och krut
som köpmännen hede ombord på fartygen, måste
föräras åt den nye himlasonen, och på samma sät
fordrade hvarje mandarin, att man kjpte hans nåc
med betydliga presenter af tyger och stora pennin
gesummor. Under hoppet om bättre tider bihe.
höll man dock, ehuru med stora förluster, änd:
till år 1709, faktoriet på Hia men. Men detta å
beslöts att man skulle uppgifva det och flytta til
Canton. Sedermera gjordes väl ånyo försök at: för
nya handelsförbindelser med Amoy; men de stran