finna på Celebes, Borneo, Java och Sumatra, p Filippinerne, i Siam och andra vestligare ländar ända till St. Helena och Brasilien Männen frål Fo kien äro allestädes eftersökte för deras arbet samhet och användbarhet; här och der väckte d genom sin insigt, verksemhet och antal till oct med fruktan hos en inhemsk och svag regering och då förfor man mot dem med en omensklig grymhet likasom det skedde mot Holländarne på Java. Få år efter sedan Portugisarne owmnseglat Afrika visade sig desso, än såsom köpmän, än som sjöröf vare i de södra och östra kusthamnarna af meller. sta China, och erhöllo, likasom andra handelsfara re, tillträde till Fo kiens hamnar, förnämligast til Tsiuen tscheou och Hia men, — Amoy eller Emoq kaliad på den inhemska, från högehinesiskan myc. ket skiljda dialektan. Dem följde Holländare och Engelsmänr, hvilka reden år 4672 hede ew fsktor på Amoy. Amoy och en stor del af Fo kien mot. stod då ännu, såsom vi redan förut anmärkt, Mand. schuernes makt och lydde konungen af Tai war eller Formosa, som 18675 förklarade orten för frihamn och inbjöd alia köpmän att här idka handel. Då äadtligen Mandschuerae äfven här besegrat mot: ståndet, begynte genast de vedervärdiga trakagscrie: och förföljelser, det otillbörliga skinneri och lagiigs rofferi, hvarmedealst den misstänksamme, fruktande regeringen sökte afskräcka främlingar från berörin gsn med China. Alla kanoner, bössor och krut som köpmännen hede ombord på fartygen, måste föräras åt den nye himlasonen, och på samma sät fordrade hvarje mandarin, att man kjpte hans nåc med betydliga presenter af tyger och stora pennin gesummor. Under hoppet om bättre tider bihe. höll man dock, ehuru med stora förluster, änd: till år 1709, faktoriet på Hia men. Men detta å beslöts att man skulle uppgifva det och flytta til Canton. Sedermera gjordes väl ånyo försök at: för nya handelsförbindelser med Amoy; men de stran