i form af lagförslag till Kongl. Maj:ts bekräf-
telse anmäla. De anse det således öfverflödigt.
att rättfärdiga denna dristigbet med den an-
märkning, att Rikets Ständer äro sammansatt:
af menniskor (!) (hvad är då Statsrådet?), un-
derkastade, liksom andra, möjligheten att begå
misstag, samt att alltså den aktning, som dem
visas, bör dock icke kräfva något erkännande a
deras ofelbarhet, eller fordra af Konungens råd-
gifvare uppoffring af friheten att, när de kunn:
anse ett af Rikets Ständer fattadt beslut ej vara
förenligt med Konungens lagbefästade rätt, d:
inför Honom redligen framställa denna sin öf
vertygelse. Dertill förbinder dem deras i grund.
Jag bestämda och ytterligare genom aflagd em-
bets-ed bekräftade pligt. Skulle det ock hända
att den mening de yitrat råkar sedermera at!
af ett KonstitutionsUtskott ogillas, så må väl icke
derföre, vid sådan skiljaktighet i meningar, der
ena böra såsom brottslig beifras. (Det är arti;!
att höra de gamla Statsråden, som hade så änd-
löst besvär med att såsom brottslige beifr:
tryckpressens med deras egna skiljaktiga menin:
gar, nu efteråt yttra en så exemplarisk fördrag
samhet med andras meningar.)
Den egentliga frågan, säga de tilltalade, angå:
icke sak, utan form: det will säga, ati Riket:
Ständers förslag till utvikes vexelstadga var e
ceh kunde ej varda föremål för väsendtlig pröt
ning af Kongl. Maj:t, emedan det blifvit fram
stäldt i den ordning och efter den form, at
Konungen funnit sig af Grundlagen hindrad at
deråt gifva sin höga sanktion ). Konungen
rådgilvare funno frågan böra hänföras till 89 S
enligt hvilken Rikets Ständer blott ägde a!
önskningar anmäla, och då iogen lärer vilja up
penbarligan förneka vigten deraf att grundlaga
hållas i helgd och angeligenheten, att de ut
dem stadgade former noggrannt iakttagas, ha
det väl ej bordt anses såsom ett fel, ännu min
dre såsom en förbrytelse, att de i detta må
yttrat sin öfvertygelse om den gräns emellar
de begge statsmakternas område, som lagttifta
ren bestämt. Skillnaden emellan föremålen fö
Civil- och Kriminal-!ag samt för de lagar ocI
författningar, som angå Rikets allmänna hushåll
ning eller regeringsärenden i allmänhet, är ej
säga de, i-någon tydlig lag utstakad. För den
na sats åberopa de ett yttrande af LagUtskotte
vid 4809—40 årens riksdag; och att urskiljan
det af de ämnen, som borde i Civil-lagen bibe
hållas, just var ett af ändamålen med Lag-kom
mitteen, i hvilkens förslag till HandelsBalk der
gamla hänvisningen till serskild vexelstadga åter
finnes. Detta undantag hade väl ej skett, on
lagstiftaren, såsom nu Justitie-ombudsmannen
ansett vexel å utländsk man och utländskt myn
kunna under lagbuden orm invisningar inbegri
pas — en mening, som strider mot Kongl. Re
solutionen den 7 Juli 1752, 24 S, oeh ej in
stämmer med andra rättslärdes antagna mening
att vexel är, i alla juridiska :afseenden och
sjelfva den fordrade yttre formen deraf, helt an
nat än blott invisning.
Enaär således inga a!lmänna grunder för ur
skiljandet af civillagens och den ekonomiska lag
stiftningens föremål blifvit stadgade, torde, nä
serskilda frågor uppstå om tillämpning af 84
och 89 regeringsformen, sådana begrepp få gälla
som förut varit af de lagstiftande makterna an:
tagna. De tilltalade gilla ej Justitie-ombuds
mannens 4allmänna regel, att abeskaffenheter
af ämnet, hvaruti lag skall stiftas, bör mer:
ådraga sig uppmärksamhet, än den behandling
det förut erhållit; de vilja ej göra sig skyldig
till ansvar för den förmätna egensinnighet, soi
densamma förutsätter,, och anse ej lagen för ut
rikes vexlar, chufvudsakligen, såsom han för
menar, angå rättsförhållanden emellan svensk:
medborgare,. De erkänna väl, att 4748 år
vexelstadga blifvit af Rikets Ständer vedertagen
men detta bevisar ej att den tillhör civillagen
Rikets Ständer befattade sig då med nästan all:
regeringsärenden (?), utöfvade den ekonomisk:
lagstiftningen, och skilnaden, som antydes i 8
och 89 at 4809 års regeringsform, erkändes e
då. Denna stadga utfärdades likväl ej frår
justitie-expeditionen, utan från den expeditior
af Konuagens kansli, som nu är indelad i in:
rikes-, finans- och ecklesiastikdepartementerna
De sednare förändringarne i densamma hafva
alla utgått från handels- och finansexpeditionen.
äfven den väsendtliga af år 1846, som föranled-
des af Rikets Ständer önskningsvis gjorda fram-
ställning hos Kongl. Maj:t; och föregående konr-
) Men är då Konungen mer är menniska ?