(Insändt.)
Till Redaktionen af tidningen Aftonbladet!
En i slutet af nästlidet, samt i början af inne-
varande år, uti Aftonbladet införd artikel om Jemt-
land, synes, ehuru i öfrigt af obestridlig förtjenst.
samt innehållande flera sunda anmärkningar och
omdömen om landet och dess izvånare, i nedan be
rörde afseende påkalla ett svar eller beriktigande,
hvarmed nuvarande insändare dock dröjt i det läng-
sta, i förhoppning att blifva förekommen af någon
annans skickligare penna. Då sådent likväl hittills
icke inträffat, anhålles om rum för följande:
Författaren af ofvanzämnde artikel bar nämligen
yttrat den tanke, att, med en rikiig behandling a!
jorden, missväxt i Jemtland icke inträffar oftare
än på andra ställen. (Insändaren, som nu ej
har uppsatsen för ögonen, kommer ej precist ihåg
ordalagen, men vill minnas, att de ungefär voro af
sådan mening.)
Såsom allmän sats kan detta yttrande ingalunda
medgifvas; ty om det än finnes någon eller några
orter, som med sitt jordbruk ej äro bättre lottade
än Jemtland, innefattar dock påståendet, att, med
jordens behöriga skötsel, sistberörde land icke skall
vara oftare blottstäldt för missväxter, än till exem-
pel Sverges sydligare, sädesrika provinser, en stor
orimlighet, som motsäges af den kalla verkligheten
och alla tiders erfarenhet.
ena sidan kan väl icke bestridas, att arbete
och jordens ändamålsenliga behandling uträtta myc-
ket, äfvensom att Jemtland i dessa hänseenden icke
kommit till den höjd, som det i en framtid möjligen
kan ernå; men å andra sidan qvarstå dock alltid
sådane, förhållanden, hvilka ingen menniskomakt för-
mår Häfva eller undanrödja — och till dessa räknar
ipeg dåren i första rummet, att landet, i följd af
sittiläge, har en lång vinter ocb, på grund deraf,
Naturligtvis en kort sommar, samt att, derest vä-
derleken under de egentliga sommarmånaderne icke
är desto mera gynnande, säden icke hinner mogna,
utan måste uppbemtas grön, om än oskadad af frost,
hvilket sednare dock sällan är händelsen, då man
talar om landet i allmänhet.
Man erinre sig blott, att såningstiden inom denna
ort .vanligen inträffar i medlet af Maj, ofta i slutet
deraf, samt någon gång icke förr än i början af Juni
mårpad. Säden skall följaktligen drifvas till mognad
på den korta rymden emellan nu nämnde tider, samt
medlet af Augusti, då de första frostnätterna inträffa,
hvilka alltid lättare göra skada å en grön och omo-
gen: gröda. N :
Och dessa frostnätter, hvilkas verkan är så olyck-
lig och förstöraride, framkallas i synnerhet af den
oräkneliga mängd kärr, myror och floar, som landet
byser, och hvilkas uttappning öfverstiger all enskild
förmåga, samt de i grannskapet belägne fjällen,
hvilka under kalla somrar icke blifva befriade från
snö och is. och, då vinden kommer från de väder-
streck, i hrilka fjällen ligga, eller ifrån vester och
norr, gifva luften en kyla, som vid första lugna
och klara höstnatt merändels öfvergår till frost.
Ett land med ett hårdt luftstreck i öfrigt och un-
derkastadt sådane olägenheter, samt genom sitt läge
barrikaderadt från andra orter, kan aldrig med sitt
jordbruk iBtaga någon hög ståndpunkt, eller, i detta
fall, utan en bitter ironi, sättas i bredd med Jyck-
ligare länder. Men om således intet skäl förefinnes,
att påbörda Jemtland en fördel, som det icke eger,
eller att i nämnde afseecde bibringa allmänheten
ett oriktigt begrepp, har dock naturen skänkt lan-
det åtskilliga andra förmåner, som i någon mån
kunna ersätta nu antydde brist, och bvilka derfore
förtjena en upplyst och vältänkande styrelses synner-
liga uppmärksamhet. Och det är med råd och upp-
lysningar i denna riktning, som man uppmanar dem
talangfulle Artikel-författaren, att gagua landet och
dess invånare. Jemtland i Februari 1842.
L—dh.