ursprungligen metriska formen, verkligen til
sina undantag, och herr Janzon hade bort be-
sinna detta, innan han så obetingadt antog den
såsom ett axiom för alla möjliga fall.
Hufvudsumman af allt detta är att herr Jan
2900 måhända skall få sig ett egenhändigt kom
plimentsbref från celeberrimus Böckh, och at!
han, såsem en vir doctissimus skall bli invald
till ledamot af ett dussin tyska lärda samfund
kanske till och med bugnas med ea doktorshatt
från Göttingen eller Gotha, men att han i sjelfva
verket uppoffrat på en chimere de bästa och
kraftigaste åren af ett lif, som kunnat, med dej
hufvud och den arbetsförmåga, ifrågavarande ar-
bete förråder, användas på hundra vida tack:
sammare och ärdamålsenligare bokliga företag
Det är en vacker förmåga, som gått förlorad föl
vetenskapen och litteraturen; för öfrigt viss!
icke den första som sålunda blifvit bragt på af
vägar genom det gamla falska universitetsbe
greppet om lärdemens bestämmelse, och hvar:
misstag man just derför snarare måste beklag:
än fördönma. Det vore imedlertid väl, om et
ord i sinom tid ännu kunde leda derhän, at
den mångkunnige mannen åtminstone afstod
från den återstående bearbetningen efter samm:
plan af Pindaros öfriga qvarlåtenskap. Han hai
redan gjort nog för att åt sin ofantliga erudi
tion eröfra beundran; hvarför skulle han der
sill söka ett ytterlizare medlidande öfver hu
illa en sådan eudition kan användas? 0. O.