35:o Med hvad rätt låter han Svenska undersåter
och ibland dem prester insamla medel för nämn-
de Kapelibyggnad och andra för oss främmande
ändamål?
6:0 Med hvad rätt bildar han bland vår kyrkas be-
kännare konventiklar, der sådana religiösa bruk
och sedvänjor införas, som strida mot den gällande
författningen ?
7:o Huru skall den af honom, för ett sådant ända-
mål, bland vår kyrkas bekännare föranstaltade
namnteckningen anses?
8:o Kunna vi utan bekymmer åskåda hans försök att
amalgamera vår kyrka med sin?
Den andra skriften anse vi oss böra intaga
in extenso:
Till Stockholms stads Consistorium!
Då Consisiorium ej visat sig hågadt att yttra sig
öfver mina d. 3 sistl. December framställda frågor,
och då Pre:es Consistorii offentligen i Prestsällska-
pet tillkännagifvit sitt förmenande vara, att mina
yttrade betänkligheter om Methodismens framsteg
inom fäderneslandet grundade sig allena på lösa
rykten och förtjente iotet afseende, får jag här-
med och till den verkan lag förmår, göra följande
anmälan:
4:o Har Hr Scott eller någon annan å hans eller
hans bekännelses vägnar kringsändt bok (stam-
bok?) för insamlande af medel till Kapellbyggnin-
gen vid Hötorget?
Vittnen: 4) Skomakaremästaren J. Wahlgren i Clara
förs. 2) Vaktmästaren och Sångaren J. Malmqvist
i d:o d:o.
I sammanrhang med denna punkt torde ej oförtjent
böra upptagas annonserna om understöd i de all-
männa bladen och insamlingarne för Kapellbygg-
ningen, som blifvit gjorda i åtskilliga lardsorter.
2:0 Har Hr Scott eller hans bekännare låtit införa
och öfvertalat folk af vår kyrkas bekännelse att
införa låta sina namn i en serskild förteckning
eller matrikel?
Vittnen: 4 Ofvannämnde Malmqvist. 2) Vaktmästa-
ren Rosn i Maria förs. 3) Styckjunkaren Ny-
ström vid Svea Artilleri. 4) Skräddaremästaren
Blomqvist i Storkyrkförs. 35) Snickaregesällen
Björklund i Clara förs. 6) Skräddareenkan Fru
Sundberg i Jakob. 7) Fru Eriksson i d:o. 8)
Fru Kullen i d:o.
I sammanhang härmed böra konventiklarne och
klassledningen företagas, äfvensom försöket att värfva
och indraga i deras band, hvaröfyer Sättaren Harf-
strand: å Kungsholmen i Bredbergska tryckeriet äf-
ven torde som vittne böra böras.
3:0 Har Hr Scott distribuerat Sakramentet åt våra
trosförvandter?
Vittnen: 4) Jungfru Christina Lundin i Ciara flick-
skola. 2) Demois. Röhl, Skollärarinna i Fahlunr,
hvarjemte Komminister Bollin i Storkyrkan och v.
Komminister Isgus böra höras, för att upplysa huru
en viss städerska, den de känna och kunna namn-
gifva, sagt sig taga Sakramentet först af Hr Scott
och sedan af församlingens prester, hvilket sednare
hon blott gjorde för det yttre slkenets skull.
Den tredje skriften innefattar en påminnelse
att målet måtte företagas sedan det uppskof, som
Er Erkebiskopen 4840 äskat, nu kan anses full-
komligen motsvaradt af den sedermera förflutna
tiden.
Svenska Biet, som upptager dessa fakta, för-
råder mycken sorg deröfver, att en undersök-
ning om de uppgifna förhåilanderna. möjl. kan
sluta dermed, att Hr Scott blir till Eagland
rappellerad. Med den skrymtaktighet och be-
dräglighet, som är nästan oåtskiljelig från Biets
alla förehafvanden, gråter artikelförfattaren, som
efter alla anledningar är presten sjelf,, härvid
öfver den inkonseqvens de liberala tidningarna
genom förföljelsen mot Hr S. skola visat emot sitt
först gjorda yrkande på tolerans för olika reli-
gionsläror. Han låtsar - härvid helt och hållet
förgäta, den hedersmannen, att tidningarnas an-
märkningar mot Hr Scott aldeles icke angå dennes.
andeliga läror eller dogmer, hvari han dessutom
icke skiljer sig väsendtligt från Lutherska kyr-
kan; utan de rikta sig just emot hans egen in-
tolerans, att vilja förklara för hedmingar dem
som ej vilja ingå på hans tillämpning af lärorna
på det verldsliga lifvet, på hans fariseiska hög-
mod att anse sig och sin församling för af Gud
företrädesvis utvalde och benådade, samt att på
lärorna grunda ett underkännande af det mensk-
liga förnuftets rätt, ett utbredande af er
fördystrad lefnadsåsigt och förkastande af äfven
de oskyldigaste tidsfördrif, såsom musik, dra-
matisk konst o. s. v. Det är med ett ord för
det att denna sekt under den yttre formen af
en större fromhet, som hos en del må vara upp-
riktig, arbetar för mörker, vidskepelse, sinnlig
och afgudisk dyrkan, bikt och samvetstvång,
som vi anse den i grunden oförenlig med en
sann religionsfrihet, hvars yttersta vilkor är,
att ej få tränga sig utöfver det andliga inpå det
verldsliga området; det är vidare för den lögn-
aktighet och skamlöshet, hvarmed Hr Scott gått
till väga emot den nation, bland hvilken han
vistas, som vi, efter att hafva gifvit honom full-
komligt fair play att få förklara sig öfver de
första, då ännu obestyrkta anmärkningarna, an-
sett honom böra följas med litet allvarligare
uppmärksamhet. Det är ändtligen derföre, att
han, såsom en främmande makts undersåte, och
specielt till sin presterliga verksamhet lydande
endast under en utländsk sekts förmanskap, som,
enligt hvad hela verliden känner, sträfvar till en
oupphörlig maktutvidgning.
Gil
— I likhet med hvad som under de föregå-
ende åren, innan den nya staten med år 1841 in-
trädde, har Regeringen af andra hufvudtitelns be-
na fen. ara msn anvicatf Arfvndan fra son åt