en grym förföljelse. Moderlandet skickar solda-
ter, kanoner och bödlar; Crouwwells helgon slå
ned som gamar öfver det olyckliga landet, blo
det flyter i strömmar under mer än ett sekel:
och då slutligen segervinnarne tröttnat vid ett
krig, som föder endzst martyrer, upplöser sig
förföljelsen uti ett vidtomfattande system af 1le-
galt förtryck. af organiserad träldom, som fort-I
varar ännu hundra år. Två stera revolutioner,
Amerikas och Frankrikes, hafva gifvit de första
huggen åt detta system och Försynen hear skic
kat en stark man, som i våra dagar fullföljer)
planen att fuilsrändist bryta det,
Om imediertid verktygen i ett, under sju se-
kler fortivarande, tyranni äro i det närmaste un-
-danröjde, qvarstå likväl verkningarne deraf, och
motsatsen framträder i sin mest vederstygghga
skapnad, så att af dessa begge öar den ena, Siora
Britannien, utbreder sig lycklig, rik, stolt öfver
siva skepp, som betäcka haiven, öfver det guldl
hon upphemtar på kontinentens alla punkter
och öfver sina gamla institutioner, huru förgång-
lige de än må vaa; den andra, Irland, k:iotar,
vaknar fill handling och griper sig an, utblot-
tad, ömkansvärd, uthungrad, utan bandel, utanj
industri, utan andra tillgångar än fosterjorden,
som bon fuktar med sin anletes svett, endast
på det en sjelfklok, afskydd aris!okrati må samla
frukterne och slösa dem på utlänningen; Irland,
nu mera politiskt fritt, men som samhälle slaf,
förbannande institutioner som endast varit dö-
dande vapen i dess förtryckares händer, och åter-
fordrande den första, den oafvisligaste af alla
rättigheter, den att få lefra medelst arbete. Si-
dana äro de begge länder, som kallas, utan tvif-
vel på spe, det förenade konungadömet Stora
Britannien och Irland.
Irlands olyckor skulle förete en stor och dy-
ster tafla; måhända kunde Läsaren deraf draga
fördel genom åskådningen, huruledes likartade in
stitutioner, tillämpade i olika syftning, lyftat ett
folk till lyckans högsta punkt och störtat ett
annat i nödens afgrund; måhända kunde Läsaren
deri finna en klav, bland annat, till lösning a!
det vigtiga problemet; huru återupprätta, huru
ombilda Irlan? En uppgift, förfärande för Eng-
land, som med hvarje dag utvidgar sitt område
men invecklar sig sjelf; som inför en lång följd
af orättvisors vidunderliga resultat, vid åsynen af
den gnagande kräfta, som huggit fast i dess si-
dä, tvekar, derföre att det ej känner något bo:e-
medel; England vågar ej döda, kan ejlåta henne
lefva, och dess fara är nästan densamma i följd
af rättvisa, overksamhet eller orättvisa.
Dessa frågor, huru intressanta de än må vara,!
äro alltför omfattande, att här finna ett rum;
jag kan blott i korthet antyda dem. Dessutom
återstår detta arbete icke mera alt göra; det är
redan på ett beundransvärdt sätt utfördt uti de
på en gång vigtiga och rörande bladen i G. de
Beaumonts bok !)i dessa blad der, under histori-
kerns och publicistens stränga granskning, man
erfar skimret af poetens bildningsgåfva och hör
det redbart ädla bjertats slag, det är i detta ar-
-bete mån bör studera Irland för det förflutna,
närvarande och tillkommande, i dess religiösa
ifver, i dess demokratiska jäsning, i dess på en
gång patriarkaliska och vilda seder, i dess hat
och i dess kärlek, glödande som hatet: i de la-
ster, hvarmed sju seklers förtryck stämplat det-
ta land och uti de dygder, hvilka det sjelft sig
lemnat; i det vederstyggliga grannskapet af en
österländsk lyx hos någre få, och af ett i omät-
lighet utsträckt, fasaväckande, oerhördt elände,
-hvartill förebilder eller jemförelser ingenstädes
stå att finna. Det är i detta arbete man bör se
denna grönskande, för poeterne så kära hågkomst,
denna sköna smaragd, hafvens främsta perla, in-
fattad af oceanen, med sin töckniga himmel och
sin herrligt grönskande drägt, sina branta berg,
sina sorlande bäckar, sina eviga ängar och den
breda floden Shannon, som sakta framflyter och
fåfängt skänker henne sina vågors hugsvalelse.
Det är i detta af naturen så gynnade, af men-
niskan så misshandlade land, hvarest i närva-
rahde ögonblick för verlden utvecklas ett stort
drama, med häpnadens öga följdt af engelska a-
ristokratien och hvars upplösning varder fruk-
tansvärd, ty den brittaniska konstitutionens gam-
la byggnad kommer att skakas i sin grundval
I detta drama finnas fyra hufvudaktörer: Det
Protestantiska Irland, det Katholska Irland, En-
gelska regeringen och OCennel; antydom i kort-
het hvarderas ställning och roll. Den Irländska
befolkningen sönderfaller i två, utan mellanva-
rande skiftningar skarpt begränsade partier, som
Rn
-
vC
bilda två nationer af en. Anglo-Irländare, An-!
glikaner, Orangister, aristokrater och rike äro
ett, den genom eröfringen inympade, af våldet
befästade och genom plundring riktade stammen.
Enligt statistiska uppgifter för 1834 utgjorde den-
na del af populationen föga mer än 800,000 sjä-
lar. Derefter komma de Milesiske Irländarne,
den infödda katbholska, demokratiska, fattiga, öf-
vervunna och plundrade stammen. Denna del
af. nationen, till hvilken, af haåt tillaristokratien,
numera sållat sig presbyterianerne i norra delen
af. landet och andra sprotestantiske bekännare,
uppgår till nära sju millioner själar.
Hos förstnämnda partiet varierar förmögenheten
från en million till 309 tusen francs ränta. Iaf-
seende på det andra, se här, oberäknadt någre af
bandel och industri uppkomne undantag, den
enklaste sociala indelning; hurm otrolig den än
kan synas, skär jag likväl ej i växten, jag följer
helt och hållet Beaumonts bok, der uppgiften
grundas på authentika handlingar. Någre, jag
menar privilegierade, äta potäter tre gånger om
dagen; andre, mindre lycklige, två gånger; som-
lige i fattig belägenhet endast en gång; andra
slutligen ännu mera utblottade, nödgas alldeles
fasta en, stundom till och med två dagar.?)
—
!) LIrlande sociale, politique et religieuse par Gu-
stave de Beaumont.
IE- Fö Vv
(SE-
mA
2 LIrlande t. 4. p. 203. Brödet är för 3, afIrlands )