När skall Marieberg såsom läroverk blifva någor-
lunda färdigt? Vid början af hvarje lärokurs ske
icke så obetydliga förändriogsr, så väl i umdervis-
ning som disciplinära grundsatser. Att ett läroverk
fort, år och icke är konservatift i alla en gång an-
tagna stadganden, är skäligt; men ett bestämdt ut-
veckladt system, så väl för undarvisning som disci-
plin, borde väl vara antaget och kungjordt, så att
forlgången icke skedde uti en mångårig obestämd-
bet. Det obestämda och ofta ändrade medförer god-
tycke och slapphet både hos de styrande och de
styrda, benägenheten och bruket hos båda att afvika
äfven från bestämda stadganden, med alla tby åt-
följande olägenheter, och ingenting hindrar så myc-
ket nyttiga förbättringar, emedan man saknar fasta
utgångspunkter för erfarenheten. Ingenting är också
så omilitäriskt, som ett godtyckligt tolkande af egna,
nyss utfärdade föreskrifter. Derjemte vore det väl
icke ur vägen, att eleverne, af hvilka många äro till
myndige år komne, kunde, innan de besluta sig att!
besöka den högre krigsskolan, veta ge pligter, som
af dem der komma att affordras, de rättigheter, l:
hvilka de der skola åtnjuta, den större eller mindre
frihet de ega i sina studier, m. m. Nu deremot
mötas de vid sin ankomst af ett, för hvarje gång
nytt reglemente, innehållande helt olika och alltid
förut okända bestämmelser och kontroller, ofta af
ganska allvarsam art, i-afseende på studier, repe-
titioner, m. m.; derjemte en helt olika permitte-
riogsgrundsats, enär, den ena kursen, det är ele-.
verne medgifvet att bo i staden, en annan kurs att
alla eftermiddagarna (ufan begärd permission) be-
söka staden, en tredje (eller såsom nu är händel-
ser) att högst två eftermiddagar i veckan begära
tillstånd att besöka staden, m. m. Likaledes vorel
väl önskligt, om läroverkets stadgar, rörande hvar,
och ens verkningskrets, blefvo så bestämda, att sål.
väl dem det angår, som andra, kunde erhålla ett
klart begrepp om åtminstone det ungefärliga af de
digganden, som menas: ty då t. ex. om rcpetitörerl.
blott omförmäles, att: ade af General-fälttygmästaren
antagas i de ämnen ban pröfvar lämpligt, biträda
vid undervisningen, på sätt lärarne med befålhaf-
varen öfverenskomma, och bestrida för öfrigt der
tjenstgöring befälhafvaren bestämmers — eller, då
det om undervisningkommitie:n, utom några andra :
rader, heter, att den skall afgifva sina utlåtanden öf-
ver de ämnen befälbafvaren finner sig föranlåten
ett densamma föreläggan — så frågas, om icke dessa
skizzer äro nog allmänna? Blott detta kan också
förklara, bura nya stadgar, innehållande, bland an-l
nat, väsendtliga ändringar i undervisningen, kunnal
fastställas, utan att befälhafvaren finner sig föran-,
låten att desamma undervisninogskommitteen före-.
lägga. -
Vidare frågas: Är den undervisning, som nu med-
delas vid Marieberg, hvilken hufvudsakligen är be-l.
räknad för artileriofficerare, äfven lämplig såsom
en högre undervisning i krigsvetenskapen för office-l.
rare i allmänhet? Eller, med andra ord, äro kun-,
skaper till den vidd, som meddelas uti matematik,
artilleri, fysik och chemi, företrädesvis angelägna l,
äfren för armeens officerare? Föredragas .deremot
alla de ämnen, hvilka borde tillhöra en sådan un-j.
dervisning, eller felas några högst väsendtliga? Det!
är sannt, läroverkets tillgångar äro ringa och tillåta ,
måhända icke nya lärares anställande, men har map, .
inseende behofvet deraf, väckt frågarderom hos Re-l,
gering eller Ständer? Ännu en fråga: Finnas full: .
ständiga läroplaner utarbetade för alla ämnen, så j
att man derigenom klart inser, hvilka delar afl,
bvarje ämne böra föredragas för artilleri-, ingeniör-,
armeens eller flottans officerare? Om sådane icke
finnas, månne man kan vara fullt öfvertygad om,
att bestämmelserna öfver hvad som tillhörer den
för alla gemensamma kursen och de för hvarje va-
pen serskilda, äro riktigt lämpade efter desse va-
pens behef?
Om alla dessa frågor måsto så besvaras, att de
hänvisa på en ofullstärdighetiläroverkets organism,
så är icke meningen att skylla orsaken härtill på.
oförmåga hos läroverkets styrelse att ordna allt!
hithörande, enär det är allmänt kunnigt, i hvilka
skickliga händer denna styrelso är lagd, och då detta!
läroverk har till befälhafvare en man, som, om dets!
påfordrades och han ville, kunde som lärare före- ;
draga hvartenda af de föreskrifna läroämnena. Vil
söka således heller orsaker uti den förut anfördel
bristen å öfverstyrelsa för kela militärundervisnin-.
gen; ty om en sådan funnes, så skulle den visserli-.
gen icke tillåta det obestämda och stundom god-l
tyckliga, som nu eger rum; den skulle infordra be-
stämda uppgifter öfver läroverkets organisation, un-
dervisningssystem, läroplaner, tjensteiliganden, disci-
plinära förhållanden, m. m., hvilket skulle göra till
en nödvändighet att begagna de krafter, som i fullt
målt finaas, för att ordna det hela.
Nu något om inträdesexamen vid Marieberg, samt
om den stera differeringen, som skedde förlidne
höst.
Med anledning deraf klagar Götheborgs-artikeln
öfver, att vid inträdet examineras i tyska, fransyska,
historia och geografi, hvilka ämnena icke vid läro-
verket sedan förekomma; att minga, eljest ganska
skickliga, derigenom blifva differerade; samt att dis-
penser ske den ene, men icke den andre.
Förf. i Aftenbladet svarar härpå, att man aldrig
förr hört klagas öfver, att fordringarne vid inträdes-
examen äro för stora, men väl att de äro för sxå,
samt att historia och geografi nödvändigt fordras
för de läroämnen, som vid läroverket föredragas,
hvaruti allt kan har rätt; men då han tillika säger,
att kunskap i språk erfordras, för att utländske för-
fattare måste af eleverna anlitas, så, i fall detta är
händelsen, förvånas man öfver den släpphändhet,
hitintills, och nu aldra sednast, visats i dessa exa-
mina (och hvarom mera straxt nedanföre); ty hvilka
utländska författares läsning hör hittills kunnat af
eleverne ske? Och om så skett, huru har dei skett?
Skälet till språkfordran är väl belt enkelt det, att
man i våra dagar icke eger någon odling dessa
språk förutan, ehuru ganska väl vore, om det of-
vannämnde skälet äfven kunde anföras. Klagan öf-
ver dispenserne besvarar Förf. dermed, att de, som
tagit filosofiska graden eller kansliexamen, äro fri-
tagne från examen i språk, historia och geografin,
men härvid får frågas: hvem har fritagit dem? Kongl.
Maj:t är det icke, efter generalordren om inträde3-
examen, den 23 November 1833 ingenting vet om
detta undantag. Generalfälitygmästaren är det icke,
efter de af honom för läroverket stadfästade stadgar
derom ingenting förmäla, förutan att hans rättighet,
alt frikalla någon från examen, måste ifrågasättas.
Magistereden är det icke heller, emedan denne då
också skulle fritaga från examen i matematik, men
hvilket den dock icke tillåtes göra, förutom att i alla
Åfell, ingen kanslieexamen kunde åberopas. sÄro fri-
tagnep bör således heta: anågon har behagat fritaga
-Idem, men så länge ingen vet hvem någon är, och
Imad hvara rött må nan hafvar oinrt dat e3 är dat till