gueville har icke ett enda ord att säga om Sep-l: tember-lagarne; om pärernes nya anspråk; om; förlöljelserna emot pressen; om den grymhet, som blifvit föröfvad emot fångarna i Toulouse;l! eler om de många missbiuken af makt. Hr Tocqueville fö: biser al:a dessa frågor och orsaker, som ligga midt för hans ögon, och sätter en teleskop framför dem, för ait i den aflägse rymden upptäcka de dolda moraliska orsakerna tili den sjukdom, hv2ral samhällskroppen lider. Han beklagar, att regeringen och dess ledande män vändt sig till de deputerades enskilda iotressen, i stället att taga i anspråk deras fosterlandskärlek och bättre känslor. Han beklagar, att Kammaren sönderfaltit i fraktioner i stället för i störa partier; han beklagar, att Frarsmännen i allmänhet för mycket älska embeten. Er Tocqueville kunde lika så väl hålla en predikan emot menskliga naturens förderf. Så länge folkförsamlingar och offertiga personer finnas, bommer man att vädja till ceias enskilda intressen; och representationer sönderfalla i små fraktioner, då aristokratiska eller andra intressen wviija hålla dem i stora partier. I ett land, der centralisationen skapar en oänd!g mängd embeten, som bortg:fvas af styrelsen, der kommer oundvikligen kärlek till embeten att alltid fostras hos folket. Vi iro siledes icke, att Hr Tocque villes framställnirg afsittiäderneslands mora iska onda kan leda til något botemedel. Det hade varit mera ändamålsenligt och skulle hafva bevisat mera mod hos Hr T cqueville, om han begagnat sin vältalighet för att påpeka dagens onda cch missbruk, utan att sväfva omkring i den moraliska och fi!osofiska veriden, för att uppsöka olyckor och deras botemedel, då det i den verkliga verlden rundt omkring honom finnas skriande missbruk i dagliga facta, hvilka behöfva reformeras.r Konungen i Preussen begagnar sin tid i England att bese Londons märkvärdigheter hvarigerom John Bul lår ett kärt tillfälle att gapa och hurra. De under byggnad varande parlamentshusen, Westminster Abbey, målning:gal!e rier etc. hafva redan blifvit tagna i ögaasigte af den kungliga gäs!ea. Korporationen d. v. s. magistrsten i London hade, anförd af Lord Mayorn, presenterat H. M. en zedress, iom innehöll Jyckönskningar i anledning. af hans ankomst till England. Konungen besvarade adressen på E-gelska språket. Projektet att staden skulle gifva Konurgen en stor måltid har förfallit, emedan man ansåg micdre passande, att, under en tid af så förfärligt elände som nu bland de lägre folkklassern2, kasta bort enstor summa penningar på en onödig !te. Man anmärker, a!t prinsen af Wales blifvit döpt i vatten från Jordan, hvilket någon i Syrien vistande Engelsman hemskickat. Lord Melbourne bivistade icke döpelse-ceremonien, och har ej hel:er visat sig på hofvet under fåterna för Konungen i Preussen. Det ärgikten, som tjenar honom till ursäkt eller förTevändning. Drottningen lärer ämna gifva Lorden ett ledigt strampeband. Konungen i Preussen har gjort ett besök hos Sir Robert Peel och dejeunerat med honom. Ännu iakttaga Peel och den del af pressen, som understödjer regeringen, den djupaste tystnad i afseende på kabinettets planer, ehuru parlammentssessionen är så nära förhand. De Londonska badauds hänryckning öfver Konungens af Preussen besök har gålt så lingt, alt en och annan tidning trott sig böra försöka att något litet återföra dem till sars. Sålunda säger bland ardra Atlas: Konungens besök ör visserligen en glädjande händelse, men derföre behöfva vi icke räkna alla knappar i H. Maj:ts roek. Fredrix Wihelm är drottning Victorias frände, och då H. Mej:t har så föga tillfälle at! besöka sina anförvandter på kontinenten, så är det ar.gerämt att de komma till henne. Imedlertid vill det icke rätt passa för oss, som elt tänkande folk, och för vår stolta ställnirg bland de Europeiska staterna, att vi lägga så mycken vigt på konungens protestantism. Vira protestantiska vänner VYoro för oss alltid de dyraste och mirst nyttiga. Huru mycket blod och penningar har ej Hannover kostat oss, Hannover, the grave of English integrity! Våra äldsta och gagneligaste bundsförvandter voro katboliker. Låtem oss således emottaga Konungen af Preussen såsom det passar sig, med manlig och öpPpenhjertig gästfrihet, men lenrom hans trosbekännelse ur spelet. -TYSKLAND. Staden Brestau har åter gifvit ett hedrande prof af den oberoende och frisinnade anda, som der är rådande, och för hvi!ken den också är mindre väl anskrifven hos höga vederbörande Det bar förut biifvit nämdt, att professor Hoffman von Fallersleben, som utgifvit en samling