hållet, att de haft något att göra med denn: skändliga handel och Portugiserne i Macao åter sände, dår de sågo ovädret nalkas, allt sit opium till Manilla och förklarade öppet, att d stränga förbuden injagat hos dem en sådan fruk tan, att de helt och hållet frigjort sig från dett: gift. Derpå sålde de dock sitt opium och vunnt derpå betydliga summor. er Uppmuntrad af denna utomordentliga fram gång försatte Lin alla fremlingar i Canton i der beklagansvärdaste ställning. Skyldiga så väl sor oskyldiga måste utstå mycken smälek. Isyn nerhet visade han sitt mod mot Elliot, den har först högt prisade för dess aktningsvärda under gifvenhet, men sedan blottställde för alla skym faade förnedringar. Främlingarnes remonstrationer gjorde saken ännu värre: den store Lir hade beslutit att trampa under fötterna hela de ,europeiska slöddrets, och sedan han i Maj må nad visat dem tillbaka i Macao, utgaf han för ordningar, hvilka skulle ställt hela den chinesiska-vhandeln på samma fot som Holländarne; på Desima i Japan. Elliot ansåg sig likväl ännu alltid böra gå försonande tillväga, och inbjöd de chinesiska embetsmännen till Macao, för att med dem rådslå öfver sättet för opiihandelns afskaffande. Vid samma tid sökte ham förmå sin regering, att icke låta det komma vidare och at förbjuda engelska fartyg, att införa opium. Desss underhandlingar blefvo dock hastigt afbrutna ty Lin fordrade att engelska regeringen måtte ansvåra för hvarje uns opium som infördes, och befallde på samma tid kapten Elliot, att efte; en viss tid, af sex till tio månader, till. chinesiska autoriteterna öfverlemnaalla matroser på de fartyg, som hade opium om bord, för at hängas eller halshuggas. På dessa vilkor kunde Elliot naturligtvis icke ingå; då nu allherskaren tvingade alla fartyg, som ingingo till Whampoa att uhderskrifva en förening, hvarigenom mar förklarade sig villig att underkasta sig dödsstraf fet om opium träffades om bord, så nekade Elliot sin nations fartyg att gå till Canton: Di Lin lät förstöra allt opium han öfverkommit steg priset på denna vara betydligt, och smuglingen deraf utåt hela kusten, från Hai till Kiang Su, tillvexte till en förut icke anad grad. Olyckligtvis ibjelslogo några druck na Amerikan ska eller Engelska matroser vid ungefär samma tillfälle en Chines nära Hong-Kong, skeppens. nya ankarplats, Lin fordrade genast, att Elliot skulle utlemna mördaren. Då denne icke kunde anträffas, gjordes hela Engelska befolkningen i Macao ansvarig för mordet, ehuru Hong-Kong ligger 40 Eagelska mil derifrån. Lin lät drifva dem ur sina böningar, på det förfärligaste sätt mörda och styropa åtskillige personer, som blifvit tagna i ed Eogelsk båt,:och förklarade, att ban skulle veta att upprätthålla det himmelska rikets majestät. Källorna, i granskapet af HongKong hlefvo nu förgittade, lifsmedel undanhöllos och brännare höllos i beredskap, för att an tända hela handelsflottan, 60 fartyg till antalet. Elliot insåg från denna stund, att han genom sin eftergifvenhet ingenting vunnit, han ville vi sa, att han äfven kände möta våld med våld, och lät skjuta på några Chinesiska krigsfartyg. Kort derpå begyntes åter fredsunderhandlingarne, till hvilka Lin i början var böjd att lemaå gehör. Men hastigt besinnade han. sig, framställde åter sina fordnaa anspråk och förklarade rent ut, att han ämnade utrota hela den Engelska populationen. Då funnos endast två små Engelska fregatter i dessa vatten. Elliot sökte derföre förmå Lin att återtaga sina befallningar, men denne utsände sina djonker att förstöra barbarerne. Chinesernae blefvo naturligtvis slagna, och nu förhöll sig Lin stilla. Ett bedröfligt öde hade imedlertid träffat en Spansk brigg, som blef: tagen och bränd; Lin förklarade osannfär digt, att deh burit Engelsk flagg, och ville äfver låta döda styrmannen. Ehurw stormen nu redan brutit löst, inlät sis Elliot likväl ännu i fredsunderhandlingar. Lin uttydde detta naturligtvis som feghet eller svag het och utverkade en kejserlig förordning, som för everldliga tider uteslöt England från all han del. på China. Efter denna tilldragelse inga ståthållaren till Peking en föreställning och be gärde, att hela det putländska -packet, skull utrotas: man skulle nemligen locka dem i hamn bränna skeppen och mörda malroserna, Taou: Kuang, sjelfherrskare; skänkte sitt bifall åt denna plan; Chinesiska brännare sökte två gångei sätta eld på de Engelska fregatterna, raen utan framgång. .Smugglarne bedrefvo efteråt, som förut, sin handel, då rikets kuster sträcka sig från 49 ända till 349 nordlig bredd, och folket, förnämligast mandarinerne, mer älska opium än den mest förstockade drinkare glaset. Dödsstraffet var icke tillväckligt att sätta en gräns