Prinsen af Joinville har, efter elfva månaders frånvaro, återkommit till Tuilerierna, och en stor fåte skall anställas för att fira hans hemkomst. Han tog likväl en annan väg, än man väntat, så att hertigarne af Nemours och Au male, som rest bonom till mötes, ej träffade honom. Tvenne personer, Boulay och Rousseio!t, som varit arresterade i anledning af den nya ransakningea i Quenissetska målet, äro försatta på fri fot, och ransakningskommissionen hear upplöst sig. En tredjedel af muncipalkonseljens i Toulouse medlemmar hafva af Kongl kommissarien, Hr Duval, begärt tillåtelse att få sammankalla konseljen, för att föreslå och votera en tacksägeiseadress till Hrr A:zic, Gase och Roaldez för deras förhållande under oroligheterna förlidet ir, men hvilkea begäran Hr Duval afslagit. Den 24 Januari, Ludvig XVI:s dödsdeg, utkom den legitimistiska tidningea France med svarta kanter och följande dagen utgafs intet legit:mistiskt blad. 1 Kammaren visade sig den 21 ej heller någon legitimistisk deputerad. SPANIEN. Dagens post medför härifrån ingen enda nyhet af intresse. PORTUGAL. I de: thronta!, hvarmed Co:tes sodnaste session öppnades, försäkras bland annat, att i hela landet Portugal herskar ostördt lugn och ordning. Sisom bilagor till decna försäkran kan anföras, att i universietsstaden Coimbra föreföll annandag Ju!, emellan dervarande studenter och municipalgardet, ett slagsmål, hvari tvenne persoper biefvo dödade och 435 sårade. Vidare, att vid byn Ameizseira, som ligger ett par Svenska mil från Lissabon, nylgen en karavan — ty man måste i Portugal på äkta Osterländskt sätt resa i karavaner — bief anfallen af en gueriliatrupp till häst och plundrad på 5060 kronor. — Den beryktade Malos Lobo, som för et halft år sedan i Lissabon mördade en hel familj, och nu omsider blifvit dömd till döden gjorde nyligen i fängelset ett försök att döda Jsig sjelf, derigenom att han med tänderna bet sönder pulsådrorna för att på det sättet förblöda; men försöket. misslyckade:, emedan i det kalla vädret blodet :nart stelnade, och icke längre ville rinna. STORBRITANNIEN. Sir Robert Peel har låtit kalla till sig trenne af de talare, som vid ett fultmöte i Däby yttrat sig skarpast emot spanmålslagarne, och haft ett långt samtal med dem. De hade derunder på det lifligaste skildrat de lägre foikklassernas nöd, och framlagt förderfligheten af spannmålsmonopolet. Sir Rebert hade med mycken uppmärksamhet afhört deras skäl, men icke gifvit något slags löfte om förändring. Man slutar dock af sjelfva det factum, att han ingått i konferens med dessa män, att han inser nödvändigheten att åtminstone i någon mån gifvå efter för allmänna opinionen, och förindra den nu exsterande lagstiftningen rörande spanmåls-monopolet. Konungen i Preussen skulle ej intröffi i London förrän den 22, Han var ännu ej ankommen vid postens afgång. (Genom telesraf-underrättelser visste man i Åachen d. 23 om aftonen; att öfverresan gått lyckligt, och att Konungen blifvit med stor eothusiasm emottagen.) Times berättar, att prinsen af Wales kommer att erhålla namnen Albert Edward. — Enkedrottningen var nu så återställd till helsan, att hon inflyttat i sitt vanliga residens i London, cch ämnade vara närvarande vid döpelse-akten. Officiella bladet innehåller en kunglig förordning, som upphäfver de tillökta tullumgätder, Kvilka 1837 stadgades för alla varor, som infördes med Portugisiska fartyg i Engelska hamnar. RYSSLAND. Den förut meddelade underrättelsen om en betydande indragning i armeen bekräftas genom en Kejserlig ukas af d. 4 dennes, hvars innehåll vi i morgon skole meddela. Finans-ministern grefve Canerin har fått afsked, och finans departementet lärer komma att erhålla en alldeles ny organisation, med flere af hvarandra oalhängiga sektioner, hvar och en med sin egen chef. ORIENTEN. Storviziren Izzet Mehemet fortfar att genomdrifva sitt besparings-system, till stor förargelse för de Turkiske embetsmännen, hvilkas löser, emolumenter och betjening dag från dag minskas. Det är allmänt bekant, att embet:männen i Turkiet, i synnerhet i de högre graderne, hittills varit öfver all höfva drygt aflönte, och Storvi2iren har således utan tvifvel goda skäl till de förändringar, han vidtager i detta hänseende. Han föregår äfven sjelf med godt exempel, har nedsatt sin ezen aflöning till hälften emot hvad