Prinsen af Joinville har, efter elfva månaders
frånvaro, återkommit till Tuilerierna, och en
stor fåte skall anställas för att fira hans hem-
komst. Han tog likväl en annan väg, än man
väntat, så att hertigarne af Nemours och Au
male, som rest bonom till mötes, ej träffade
honom.
Tvenne personer, Boulay och Rousseio!t, som
varit arresterade i anledning af den nya ran-
sakningea i Quenissetska målet, äro försatta på
fri fot, och ransakningskommissionen hear upp-
löst sig.
En tredjedel af muncipalkonseljens i Toulouse
medlemmar hafva af Kongl kommissarien, Hr
Duval, begärt tillåtelse att få sammankalla kon-
seljen, för att föreslå och votera en tacksägeise-
adress till Hrr A:zic, Gase och Roaldez för de-
ras förhållande under oroligheterna förlidet ir,
men hvilkea begäran Hr Duval afslagit.
Den 24 Januari, Ludvig XVI:s dödsdeg, utkom
den legitimistiska tidningea France med svarta
kanter och följande dagen utgafs intet legit:mi-
stiskt blad. 1 Kammaren visade sig den 21 ej
heller någon legitimistisk deputerad.
SPANIEN.
Dagens post medför härifrån ingen enda ny-
het af intresse.
PORTUGAL.
I de: thronta!, hvarmed Co:tes sodnaste ses-
sion öppnades, försäkras bland annat, att i hela
landet Portugal herskar ostördt lugn och ord-
ning. Sisom bilagor till decna försäkran kan
anföras, att i universietsstaden Coimbra föreföll
annandag Ju!, emellan dervarande studenter och
municipalgardet, ett slagsmål, hvari tvenne per-
soper biefvo dödade och 435 sårade. Vidare, att
vid byn Ameizseira, som ligger ett par Svenska
mil från Lissabon, nylgen en karavan — ty
man måste i Portugal på äkta Osterländskt sätt
resa i karavaner — bief anfallen af en guerilia-
trupp till häst och plundrad på 5060 kronor.
— Den beryktade Malos Lobo, som för et
halft år sedan i Lissabon mördade en hel fa-
milj, och nu omsider blifvit dömd till döden
gjorde nyligen i fängelset ett försök att döda
Jsig sjelf, derigenom att han med tänderna bet
sönder pulsådrorna för att på det sättet förblö-
da; men försöket. misslyckade:, emedan i det
kalla vädret blodet :nart stelnade, och icke län-
gre ville rinna.
STORBRITANNIEN.
Sir Robert Peel har låtit kalla till sig trenne
af de talare, som vid ett fultmöte i Däby ytt-
rat sig skarpast emot spanmålslagarne, och haft
ett långt samtal med dem. De hade derunder
på det lifligaste skildrat de lägre foikklassernas
nöd, och framlagt förderfligheten af spannmåls-
monopolet. Sir Rebert hade med mycken upp-
märksamhet afhört deras skäl, men icke gifvit
något slags löfte om förändring. Man slutar dock
af sjelfva det factum, att han ingått i konferens
med dessa män, att han inser nödvändigheten
att åtminstone i någon mån gifvå efter för all-
männa opinionen, och förindra den nu exste-
rande lagstiftningen rörande spanmåls-monopolet.
Konungen i Preussen skulle ej intröffi i Lon-
don förrän den 22, Han var ännu ej ankom-
men vid postens afgång. (Genom telesraf-under-
rättelser visste man i Åachen d. 23 om aftonen;
att öfverresan gått lyckligt, och att Konungen
blifvit med stor eothusiasm emottagen.)
Times berättar, att prinsen af Wales kommer
att erhålla namnen Albert Edward. — Enke-
drottningen var nu så återställd till helsan, att
hon inflyttat i sitt vanliga residens i London, cch
ämnade vara närvarande vid döpelse-akten.
Officiella bladet innehåller en kunglig förord-
ning, som upphäfver de tillökta tullumgätder,
Kvilka 1837 stadgades för alla varor, som inför-
des med Portugisiska fartyg i Engelska hamnar.
RYSSLAND.
Den förut meddelade underrättelsen om en
betydande indragning i armeen bekräftas genom
en Kejserlig ukas af d. 4 dennes, hvars innehåll
vi i morgon skole meddela.
Finans-ministern grefve Canerin har fått af-
sked, och finans departementet lärer komma att
erhålla en alldeles ny organisation, med flere af
hvarandra oalhängiga sektioner, hvar och en med
sin egen chef.
ORIENTEN.
Storviziren Izzet Mehemet fortfar att genom-
drifva sitt besparings-system, till stor förargelse
för de Turkiske embetsmännen, hvilkas löser,
emolumenter och betjening dag från dag minskas.
Det är allmänt bekant, att embet:männen i Tur-
kiet, i synnerhet i de högre graderne, hittills
varit öfver all höfva drygt aflönte, och Storvi-
2iren har således utan tvifvel goda skäl till de
förändringar, han vidtager i detta hänseende.
Han föregår äfven sjelf med godt exempel, har
nedsatt sin ezen aflöning till hälften emot hvad