Fr - —-
TT
tid utdör allt mer och mer det parti, som med
entusiasm och religiös innerlighet är fåstadt vid
det gamla Polska riket. Man skall kanske in-
vända, att nationalandan icke beror af enskilda,
men i Polen fattas ännu, liksom för 80 år se-
dan, en medelklass, som genom antal, rikedom
och bildning kan beherrska massan och äfven
anvisa åt adeln en bestämd bana, hvarifrån hon
ej vågar afvika, utan att förlora sin betydenhet.
Detta var Polens olycka sedan tre århundraden
och utgör ännu till en del, ehuru under helt
olika förhållanden, Rysslands svaghet, hvarföre
kejsarne också bemödat sig att bilda en välmå-
ende medelklass. Ett hufvudsakligt hinder mot
densamma är i de vestra guvernementerna Ja-
darne, hvarföre också åtgärder vidtagas mot dem.
Man bemödar sig att i byarna vänja dem vid
åkerbruk eller göra dem till erdentliga köpmän;
men i synnerhet söker man åstadkomma att de
icke utgöra en skadlig mmeilanlänk meilan gods-
ägare och bönder; derifrån: härleder sig förbu-
det att framdeles använda dem som arrendatorer
och uppbördsmän. En följd af förordningar i
lika syftning söker äfven underkasta de särskilda
folken, i synnerhet Armenier och Tarterer, ge-
mensamma lagar och de Lithauiska provinser-
nas och Polens 2ssimilering fortsättes i orubbad
gång. Iurättandet af juridiska klasser vid gym-
nasium i Warsehau var en nödvändig föregån-
gare till upphäfvandet af Polska öfverdomstolen
och sista instansens flyttning till Ryska senaten.
Konseqvens och ihärdighet får man ej bestri-
da detta system, men att vilja bedöma dess
verkan och framgång vore ännu för tidigt, så
mycket mer som det öfriga Euaropa äfven labo-
rerar med samma sjukdom, om vi så få kalla
den. Ovissheten om denna och dylika planers
framgång har sitt hufvudskäl i det ofantliga
sva!g, som i det nya Europa bildat sig emellan
de högre klasserna och det egentliga folket. Före
Peter den Store befunno sig de förnäme och
iolket hvarandra temmeligen nära i förstånds-
bildning; de förstnämnde ägda visserligen mån-
ga kunskaper och färdigheter som fattades mas-
san, men i fråga om andelig frihet stodo båda
på samma ståndpunkt. Genom en oerhörd om-
hvälfniog införde Peter på en gång söndringen,
och mellan Rysslands rika bildade klasser och
de lägre, befianer sig nu ett svalg, större än i
något annat land. För att förklara detta förbål-
lande, behöfva vi endast anföra tvenne andra
Europeiska länder, som sinsemellan hade en mot
Rysslend alldeles olik utvecklingsprocess: Eng-
fand och Spanien. I sistnämnde land har man
under de sednare tre århundradena med massans
fördomar cech fanatism herrskat öfver de högre
och bildade klasserna, och följden var en kraft
och en energi, en stolthet och tillförsigt hos de
lägre, men aleremot en förslappning och nullitet
hos de bögre tlasserna, hvarpå intet annat Eu-
ropeiskt land under det sista balfva århundradet
erbjuder något exempel. I England deremot
bvarest man lemnade saken åt sin naturliga ut-
veckling, har aristokratien vunnit en kraft och
betydenhet, som gått ända till de lägre klasser-
nas förtryckande, i trots af ail politisk frihet,
och hvarigenom hon ännu leder administratio-
nen eliter sina intressen, ehuru mycket medel-
klassen höjt s:g och massan vaknat till en org-
ande känsla af sin styrka.
I Ryssland deremot ryckte Peters kraftiga vil-
ja de högre klasserna på en gång upp ur sin
råhet; det var alldeles icke hans afsigt, att qvar-
lemna folket i dess okunnighet såsora en mot-
sats till de högre, efter hvad sednare under Ka-
tharina framskyrtande planer) nogsamt utvi-
sade, men ban fann i adelus företrädesrättighe-
ter den bäfstång, hvarmed ban åtminstone trod-
de sig kunna fatta devna del af nationen. Så-
lunda uppkom i Ryssland det ofantliga svalg,
som vida mer ligger i de högre klassernas upp-
fostran och bildninvg än i deras rikedom, ty mån-
ga lifegna äro mera förmögna än hundiade adels-
) J. J. Bezxi gjorde under Katarina det kolocssala
förslag att låta up9fostra alla folkets barn från 6
till 46 är i pensivner, för att hålla dem från alla
de fördomar, som föräldrarna under denna lefnads-
ålder inplantade bos dem. :