nasii solennitetssal; vidare förevisades .på stadens torg en luftballong. I det ögonblick den höjde sig från marken, uppgåfvos burrarop af de på torg och gator församlade spektatörerne. Men dessa bifallsrop tystnade i detsamma balongen fastnade i et vid kyrkan befintligt träd. En klar låga uppsteg från trädet; balongen hade fattat eld; gnistorna sväfvade likt stjernfall ofvan takåsarne. Vilda skrik och hurrerop hördes å nyo; stadstjenare med bitsbakar skyndade till stället och så slutades denna lustbarhet med mycket gny och allmän villervalla En assemble var arrangerad i stadens danslokal hvarunder kanonerne öppnade sina små eldgap och påminde om dagens höga betydelse. — — Mariestad. Sammanträdet, angående fråga om förändringar i grunderna och vilkoren för hemmansklyfaing, hölls i Landskansliet den 8 dennes. Hr mejor Nordenankar föreslog, att !s:dels mantal borde för Skaraborgs län antagas som minimum för besutenheten, och sockennämnder afgöra huruvida hemmanet på något enskildt ställe inom länet kunde klyfvas i ännu mindre delar. Härmed förenade sig de öfriga ledamöterna, utom prosten Lundbiad, hvilken ansåg !, mantal böra antagas som minimum. — Hr expetitionssekreterareni Richert — utom Hr lagman Arsenius, den ende närvarande af länets häradshöfdingar — afgaf ett serskildt yttranae, som Mariestads Veckoblad lofvar att meddela. Uddewalla. Vid.valet till Borgmästare, efter Häradshöfdingen Bagge, erhöll Häradshöfdingen C. T. Axgrell största röstantialet. De sökande voro, utom bonom, elfva, men hvaraf fyra icke undfingo någon röst. De, som kommo Hr Agre!l närmast, voro Häradsböfdingen Odenius och Auditör Russberg, hvilka således, jemte honom, skulle uppföras på förslaget. Linköping d. 45 Jan. Refer. har från säke hand fått den berättelse, att en på Lagerlunda ego! boende torpare, eiler annan arbetare, nyligen blif vit å allmänna landsvägen igenom Malmskogen a tvänne honom okände karlar anhållen och affordrac sina pengar, och, då denne naturligtvis deremo protesterade, förd inåt skogen och visiterad, hvar: vid rånarne skola funnit emellan 2 och 3 Rdr, hvilke de anammat och under skratt och hån till tack se dermera aflägsnat sig. Den ränade lår icke anset det löna mödan att på vederbörligt sätt anmäls händelsen, hvilket likväl icke varit utur vägen — det har gjort hvad det kunnat. — Förjicke så myc ket längesedan hörde Refer. äfyen omtalas, att er resande blifvit, då han kom:in åt samma skog varse en karl, till hälften gömd bakom ett träd : närheten af vägen, och att då samma resande kor midt framför trädet, karlen, som han redan miss: tänkt att icke hysa något godt i sinnet, stigit raki fram, men botad med något försvarsvapen af der resande icke vågat gå längre. (L. B.) DRUVA ån fre va ar 4 Myrdal ryatrr AI f VRA AET R r