heida sig. I anseende till Brasilien är slahan-
deln redan faktiskt så vida hindrad, att man
der nödgas allvarligt tänka på en annan method
för jordens odiing; på Cuba har sådant ännu
icke lyckats för Engelsmännen, och det isynner-
het af tvänne skä!: lörst emedan Guvernörerne
genom en betydlig afgift hafva en bestärad in-
komst af hvarje s!af och således med flit blun-
da för denna trafik, samt för det andra, eme-
dan slafhandeln till Cuba; Portorico och jemväl
Texas drifves ej blott under Spausk och Portu-
gisisk flagg, utan äfvea kanbända af de köcke
och beslutsamme Nord-Amerikanerne, af hvilka
en för icke lingesedan skail hafva illa tilltygat
en, till hans förföljaude utsänd, Engelsk kutter,
så att man nu allmänt tänker på att väpna slaf-
skeppen, för att kunna sätta sig emot de Engel-
ska kryssarena.
På Cuba hafva således alla Engelsmännens
bemödanden misslyckats, och om man får tro
öfverensstämmande underrättelser från bide Eng-
land och Nordamerika, så åsyftar England nu
ett hulfvudslag mot denna ö. Om så verkligen
förhåller sig, torde för ögonblicket vara svårt att
afgöra, Men det måste man tillstå, att Engels-
männen genom många gavska vigtiga skäl äro
uppmanade dertill och, genom fördragen med
Spanien om slafbandelns aiskaffande, äfven der-
till förvärfvat ett slags rätt. Detta sistvämnde
land, som sedan sex eller sju år vaknat ur sin
kommerciella slummer, bemödar sig ait draga
nytta af sina ännu ansenliga kolonier och såle-
des söker ingå förmånliga handelstraktater med
de emanciperade, har genom besittningen af Cuba
ännu en vigtig ståndpunkt samt beherrskar en
betydlig del af Mexikanska viken. Framgår Spa-
nien på den hittills varande mnationel!a vägen,
hvilket man ej bör betvifla, utan att låta vilse-
förå sig af Engelska och Fransyska insinuatio-
ner, så uppväxer här en för England så mycket
besvärligare rival, som denne, förevad med Nord-
amerikanerne, lätt kan låta vågskålen luta till
skada för Engelsmännen; men på en för bir delse
mellan Spanien och Nordamerika är så mycket
mindre att tvifla, som de Engelska emancipa-
tions- och uppresnivgsförsöken kunva, om ej
förstöra åtmiustone i sin utveckling hindra Cu-
bas uppblomstring, hvilken är al så stor wviet)
för moderlandet. No:damerikanerne kunra icke
heller tillåta att Cuba faller i Engelska händer,
eller att England der, under hvad titel! som
helst, utöfvar en diskretionär makt, ty derigenom
skulle ieke allenast Nordamerikanarnes handel
på Havana lida ett betydligt intrång, utan Eng-
lånd skulle äfven helt och hållet tillsluta Mexi-
kanska viken, beherrska handeln på NewOrieans
och så!unda kunna utöfrva en ganska förderflig
iovflytelse på hela Missisippi-dalens förkofrar.
Det är en märkvärdig omständighet, som icke
får förbises, och som bidrager till förklsring af
mången företeelse, huru åtskilliga plaver, oak-
tadt skenbart förändrade förhållanden, upprepas
under allahanda former. Det är just nu 90 år
sedan Fransmännen, som då innehade Canada
och Louisiana, uppgjorde planen att, gexwom en
kedja af fästen uppföre Missisippifloden och se-
dam längs Illinois till de Kanadiska sjöarna, förs
ena dessa båda länder och afstänga de då-srande
tretton Engelska kolonierna, de nuvarande För-
enta Staterna, som ännu ej öfverskridit Apa-
lacherna, från allt vidare framträngande, allt
mer och mer drifva dem i trångmål och om
möjligt underkasta dem sitt välde. Denna vidt
omfattande plan, af hvilken ännu flera traditio-
ner finnas hos den blandade Indian-beiolkringen
) En Spansk kommissarie har pu anlärdt till
Havana med uppdrag att låta nedrifva stads-
murarna och vallarna och sälja kyrkozodsen.
Man beräknar värdet af de byggnadsplatser,
som man vinner genom der förstnämnda ope-
ration.n, till icke mindre än sex millioner
piaster; kyrkogodsen äro värderade till en vi-
da högre summa. Allt detta beror tills vi-
dare på slafarbete, ty utom pantagernas och
således haudelns blomstrande tillstånd, förlo-
rar jordegendomen betydligaste delen af sitt
nuvarande värde.