DET NÄRVARANDE SAMHÄLLSTILLSTÅN.
DET I AMERIKA.
Vi hafva förut i detta blad meddelat en öf.
versigt af samhällstillståndet i ett par af Euro
pas stater, bemtad ur en tysk tidning. Samm:
blad innehåller en skildring af ställningen i Ame
rika, författad i samma anda, och röjande er
lika frisinnad åsigt, lugn och sakkunskap, hvar
före vi här införa densamma.
,Hela denna verldsdel står ännu i ett viss!
kolonialförhåltande till Europa; afräkna vi er
liten del af de Förenta Staterna, så består dess
handel i utförsel af jordens produkter och i fa-
brikaters införsel; jordens odling förhindrar nä-
stan alla andra arbeten, ty så länge tillräcklig
mark finnes, skall åkerbruket vara det indrägti-
gaste arbete, i synnerhet då det erbjuder der
största personliga sjeifständighet och frihet. Be
bofvet af arbete, för att aflocka jorden des:
skatier, har likväl framgått så vida, att mar
genom införsel af slafvar våldsamt förökade arbe-
tarenas antal. Detta sker ännu, som man vet, på
några spanska öar, i Brasilien och kanhända :
Texas, och der det ej sker eller kan ske, upp-
skjuta de mångfaldigaste invandringsplaner hk-
som svampar ur jordev. Vi finna under förli
det år sådana till Venezuela, Franska Guian:
Brasilien och Guatimala, utan att ens omnärmn:
dem till Eogelska Westindien och den vanbg:
aveandringen till Förenta Staterna och Canada
Så allmänt detta behof imedlertid är, så modifi
eras det bkväl mångfaldigt genom lokala om:
ständigheter, till en del också genom moderlan:
dets behof, och blott negerinvandringen har et
allmänt intresse, emedan den svarta befolkninger
på många ställen hastigt uppväxer till nationel
utveckling, och om hon, med undantag af Hayti
ännu endast är en passiv, icke aktiv, medlem af de
Amerikanska statsförbundet, så har hon likväl, ian-
seende till sin stora betydenhet, redan gifvi
anledning till många internationella förhållander
och sakerna tyckas med hastiga steg utveckla sig
tull en krisis.
Vi bafva redan vid frågan om Englands ställ.
ning visat, hvilket intresse det sistnämnda ha
af att tillintetgöra den stora plantageodlingen :
Brasilien och de spanska besittningarna. Den
väl underrättade Sir A. Murray har, i sin skrift
om Cuba, ådagalagt det redan förut välbekanta
factum, att den ofantliga Jyftning Cubas pro-
duktion sedan decennier vunnit, endast fick till-
skrifvas den fortsatta slafinförseln; men det är
äfven deri antydt, att England tror sig hafva rätt
att förstöra denna uppblomstring. 1 Brasilien
hafva insigtsfulle män, som ej göra sig några
illusioner öfver sakernas ställning, öppet och
tydligt uttalat sin tanka, att den stora plantage-
odlingen, sådan den sedan 350 til 40 år bedrnvif-
vits i större skala, småningom måste öfvergifvas
eller åtminstone lida en betydlig inskränkning.
På Cuba skola försök hafva gjorts af Engelska
konsuln Turnbull, att reta negrerne 3ill uppror,
och endast ganska omisskänne!iga hotelser hafva
förmått den våldsamme Engelsmannen att något
RN RER YT ND SNS NE SEKRETESS OT TORNET