ver sitt -ansigte och sade jaha! eller visserligen! i hvar fjerde minut, gaf han sig utseende at alt; förstå allt hvad som talades. Herrarne begåfvo sig genast efter måltiders slut in i förmaket till damerna. M:rs Maplesone och m:r Calton spelade piquet och ungdemen roade sig med musik och konversation. Mamsellerna Mapieson sjöngo de mest tjusarde duetter och ackompagnerade sig dervid på guitarrer, prydda med himmelsblå band. M:r Simpson tog på sig en röd; väst och sade sig vara hönryckt, och m:r Hicks kände sig vara i sjunde himmeln eller i sjunde! sången af Don Juan -hvilket för honom var ungefär detsamma. HM:rs Tibbs var alldeles förtjust öfver sina nya gäster och m:r Tibbs tillbragte aftonen på vanligt sätt, d. v. s. han sof, vaknade upp, somnade om igen och vaknade åter till qvällsmåltiden. 5 Vi ärna icke tillvälla oss romanförfattares privilegier, att låta år rulla frams3 vi blott vilja taga oss friheten att bedja läsaren föreställa sig, att sex månader hade förflutit sedan nyss beskrifna middag, och att m:rs Tibbs hyresgäster hafva under den tiden sjungit och dansat, gått på spektakler och förevisningar tillsammans, såsom herrar och fruntimmer, hvarest de än må inackordera sig, pläga göra; och vi vilja bedja dem att då nyssbesagda period förflutit, ytterligare föreställa sig, att m:r Septimus Hicks emottog, i sin egen sängkammare (ett vindsrum utåt gatan); ganska tidigt en vacker morgon, en biljett från m;r Calton, hvarutidenne utbeder sig alt få det nöjet att se honom, så snart det vore lägligt, i sitt (Caltons) boningsrum i andra våningen åt gården. Sög mer Calton, att jag skall komma nu genast, sade m:r Septimus til gossen. Vänta litet — mår inte m:r Calton bra? frågade den deltagande hospitalsriddaren, under det han på