mål man ej förstår, gör att, jag allvarligt tillstyrker hvarje emigrant, att innan sin afresa, väl lära sig engelska språket, eller åtminstone resa i sällskap med någon, för hvilken det ej är främmande. Det kan icke hända alla, att i detta fall råka lika lyckligt ut, som vi. I NewYork träffade vi uti skeppsmäklaren Brodell en landsman, som med mycken uppoffring af tid, med all möjlig gedhet rangerade vår resa och gick oss till handa med vigtiga råd och-upplysningar. Hade vi ej i Buffalo äfven träffat en svensk, jnveleraren Morell, som likaledes med mycken vänskap understödde oss och var vår tolk med transportalions-kompagniets krånglande agenter, såhade vi kanske ej utan nya depenser och mycket troubie kommit derifrån. Der en landsman dock var oss som mest oförmodad att träffa, och der hars biträde blef oss af en oberäknelig nytta, var här i Milwaukee. Dagen efter vår ankomst hit, tilltalades vi nemligen åter på det kära svenska tungomålet af en här bosatt handlande, Mr Lange, född i Götheborg, som sedaa yngre år uppehållit sg i Amerika. På minga, många år hade han ej träffat någon landsman och sedan några angenäma timmar under samtal om hembyggden tillbragts i hans sällskap, ledsagade han oss till Land Office, inhemtade der för vår räkning alla nödiga upplysningar cch följde om ett par dagar mig och Gr. på vår vandring inåt landet, samt har med ett ord helt och hållet varit vårt råd och dåd bärstädes. Hans iutressanta och bildade umgänge, jemie den utmärkta godhet han visat oss, gör, att vi med största glädje skulle se honom realisera den plan, han tyckes hafva fattat att bosätta sig i vårt granskap, der äfven han nu tillköpt sig några acres jord, att hafva i beredskap, i händelse der möjligen skuile blifva något svenskt nybygge. Ehuru för oss ingenting skulie vara kärare än detta; ber jag dock hvar och en noga öfverlägga, innan han fattar sitt beslut, att utvandra till Amerika. Af hvod jag här ofvan ytirat, kan lätt kalkuleras det minsta kapital, en biifvande Farmer bör ega, för att hit bestrida sin resekostnad och uppköp af land. Dertill kommer vivre under resan, som jag, inberäknande utrustningen med proviant ifrån Sverge, upptager till minst 39 dollars person. I denna summa bar jag äfven inneslutit utgifterne för en veckas vistande i NewYork. Vitefligare bör utvandraren ihågkomma uppköp al kreatur, hvarförutan hans egendom icke kan gifva honom någon afkastning. Ett par oxar hafva vi just i dessa dagar betalat med 55 dollars; en god mjölkko betalas med 435, och en sugga med några grisar 8 dollars. År emigranten ensam, och har han ej dess större kapital, så att han genast kan uppköpa flera dragare, så får han lega til! första upplöjningen af sin farm, hvartill minst fordras 3 par cxar, hvilket föranlåter till en utgift af nära ö0 dollars. Så kommer munföda för första året, hvilket jag beräknar till ungefär 50 dollars. Aro flera familjer tillsammans, så förminskas naturligtvis dessa utgifter betydligt derigenom, att de ömsesidigt kunna hjelpa hvarandra. Vi hafva verkligen haft att vidkännas dryga kostnader, så mycket mer som vi här fålt upphandla hvarje det minsta verktyg och redskap för vårt åkerbruk; och icke utan betymmer emotse vi nästa års sommar. Kan emigranten bestrida alla dessa omkostnader, då är han också väl tryggad för sin framtida bergninrs. Jorden är här den bördigaste och herrliigaste man kan finna, och består till det mes:a af fet svartmylla. Jagt och fiske kunna väl gifva litet föda i början; men de måste idkas sparsamt. Aunars bortslösas en tid, som är nyttigare använd till jordens ans och odling. Jag ber emigranten noga betänka alla dessa förhållandena och väl beräkna sina tillgångar, innan han begifver sig hit. Han får nog ändock slita ondt i början och inskränka sig betydligt samt försaka mycket, som han varit van vid i Europa. Utan arbete, och ofta hårdt och mödosamt, må ban ej inbilla sig vinna någon framgång. Jag varnar för alla rdrifna förhoppningar och gyldene luftslott; den kalla verkligheten kunde annars snart här förlama armen och nedstämma modet. Båida behöfvas friska och Nifliga. Hvad oss beträffar, ångra vi ej vårt företag. Vi lefva fria och oberoende i en af de skönaste nejder, jordytan kan erbjuda. Af andras exempel se vi, attäfven vi efter ett par år kunna ega en bältre bergning och mera beqvämligheter än dem, hvartil vi nu få lof att inskränka oss. Skulie vigripas af längtan till fäådernejorden, det jag, i parenthes sagdt, ej tror, så sälja vi vår farm, hvars jord säkert om en 8 år skall betalas med 40 å 12 dollars per acre, kanske mer, om kanalen til dess blifver färdig. Men jag tror mig kommo att trifvas väl i Amerika. Den republikanska gtatsförfattningen bebagar mig, och jemnlikhets. mänsd sirensänser för ert Ilvssnande öra — fie