lemnat staden; 4:sta foran med vira saker ha
i dag afgått; och jag begagnar min ensamhet
Milwaukee, att ssmmanskrilva några rader til
hemmet. — Jag bar nu varit öfver er månad
Amerika, har under denna tid färdats ungefä
18500 Eng. mil inåt dess vestliga stater, och så
lunda haft tillfälle att i samtal med åtskillig
personer lära känna åtminstone något af ställ
ningar och förhållanden kärstädes. Min erfaren
het är visserligen icke stor, men den kan likvä
måhända gifva åtskilliga upplysningar om et
ech annat hörande till den sfer, inom hvilker
den till större delen varit inskränkt. — Min af
sigt, den jag också nu båller på att realisera
var att som kelouist eller farmer nedsätta mi;
i den nya verlden. Innan min afresa från fä
derneslandet, förnam jag mången, som delade
min plan och som måbända i framtiden ämnade
att utföra den. Jag uppfyller härmed ett löfte
då jag lemnar de korta, men för emigranten till
vestra Amerika kanske icke så ringa underrät-
teiser, dem jag redan kan lemna. Jag vill icke
skrifva annat än hvad jag vet, och detta blefve
kanske vidlyltigt nog, derest ej brefutrymmet,
tiden och den dyra postporton tillika tvingade
mig att vara kort. — Amerika är så olika be-
dömdt ech beskritvet — få känna det rätt —
dertil! for dras, enligt min öfvertygelse, åtmin-
stone ena 40:årig vistelse härstädes och oafbrut-
na resor samt umgänge med alla klasser af fol-
ket. Folket är här allt: — iardet, nejderna,
kan man på en kort tid genomströfva och be-
skrifva; men folket, karakteren hos nationen
skall studeras, och för detta studium äro åratal
icke tillräcklbga. Tänk blott uppå, huru den
Amerikanska befolkningen är sammansatt. Är
den ej uppblandad med familjer från alla Euro-
pas landsåndar? Huru vill man efter en flyktig
resa bedöma denna hela, till sina delar så olika
statskropp? Jag kar det troligtvis aldrig full-
komiigt. Dock har mången med lika hten kän-
nedom om Armerika som jag, skrifvit, relaterat
och filesoferat deröfver. Deraf de många osan-
ningar, som i Europa kringspridas om Amerika,
somliga till dess fördel, andra, och kanske de
flesta, till tess nachdel, Man reser till Boston,
i : - Och tror sig redan med tem-
lig säkerhet kuana bedöma de Förenta Sta-
terna. — Det är som att resa till Paris och
der tro sig inbemta allt, som är nödigt, för at
beskrifva Europa. Man reserv till NewYork,
tillbringar der någea tid, talar -och skrifver se-
dan om Amerika. Det är liksom att bedöma
heia Sverige efter Stockholm. Läs Tocquevil-
les Om folkväldet i Amerika Han är, ef-
ter hvad jag anar, den, som trognast teknat
förh illanderoa härstädes. Hvafi Miss Trollope
beträffar, så tror jag mig redan om, att kunna
vederlägga fiera al hennes uppaifter, och kvad
åter de intressania resbeskrifningarne af våra
Svenskar, Arfvedsson och Gosselman angår, så
hafva de måhända likväl, i följd af de lycklgare
förbållaaden i hvilka de lefvat och de kretsar,
till hyiika de haft tillträde, gjort sig skyldige
till det felet, att hafva framställt allt i nog
skimrande gestalt. — En Sensk i NewYork
sade mig, att Amerika alldeles ieke var detj(
iaad, der en utlänning med kapitaler borde bo-4
sätta sig; han skulle der innan kort blifva ut-
artig. Måhända hade han rätt; jag vet det ej,
ch kommer aldrig i erfarenhet deraf. Hvad
az dock vet är, att en man utan kapitaler, ge-
10:02 drift och omtanka här kan draga sig fram
ch möjligen förvärfva sådana. Många svårig-
eter har ban dock att bekämpa, stora mäödorli
tt uthärda. Jag har detta allt för ögonen:
nånga försakelser, många uppoffringar måste jag
ida; men, änskönt detta och oaktadt jag är o-
iss, huru jag nästa år, då min farm ännu ej
an silva mig någon afkastning, skall slå mig
t, ångrar jag bkväl ej min resa hit, och hop-
as att, om Gud förlänar mig helsa och krafter,
8 dock ej kommer att sakna bröd, hvarken nu
ler i framtiden. Och jag har dock begått en
försigtighet, hvarifrån jag vill afråda andra, åt-
vinstone sådana, hvilka, liksom jag, varit ovana
id att med svett och arbete förtjena sitt uppe-
de: jag bar rest hit med nog litet penningar,s
e3 dryga omkostnader får emigranten i början
dkännas. — Vare det i alla afseenden långt
rån, att I detta fall söka inverka på andras ö-
ntygelse och förmå hemmavarande landsmän
t öfvergifva fäderneslandet och här i en främ-l:
ande verldsdet slå ner sina bopålar. De, somis
Sveriga ega en betryggad utkomst, må ej ut-
ta der teelliga h:mmet emot okända faror och
jen. Aven de, hvilka, liksom jag det gjorde,
bemlandet ei emotse annat, än en skuldsatt
5 beroende framtid, antingen de. som extra-
dinarier trängas i kollegierna och buga sig ilsa
SA