lemnat staden; 4:sta foran med vira saker ha i dag afgått; och jag begagnar min ensamhet Milwaukee, att ssmmanskrilva några rader til hemmet. — Jag bar nu varit öfver er månad Amerika, har under denna tid färdats ungefä 18500 Eng. mil inåt dess vestliga stater, och så lunda haft tillfälle att i samtal med åtskillig personer lära känna åtminstone något af ställ ningar och förhållanden kärstädes. Min erfaren het är visserligen icke stor, men den kan likvä måhända gifva åtskilliga upplysningar om et ech annat hörande till den sfer, inom hvilker den till större delen varit inskränkt. — Min af sigt, den jag också nu båller på att realisera var att som kelouist eller farmer nedsätta mi; i den nya verlden. Innan min afresa från fä derneslandet, förnam jag mången, som delade min plan och som måbända i framtiden ämnade att utföra den. Jag uppfyller härmed ett löfte då jag lemnar de korta, men för emigranten till vestra Amerika kanske icke så ringa underrätteiser, dem jag redan kan lemna. Jag vill icke skrifva annat än hvad jag vet, och detta blefve kanske vidlyltigt nog, derest ej brefutrymmet, tiden och den dyra postporton tillika tvingade mig att vara kort. — Amerika är så olika bedömdt ech beskritvet — få känna det rätt — dertil! for dras, enligt min öfvertygelse, åtminstone ena 40:årig vistelse härstädes och oafbrutna resor samt umgänge med alla klasser af folket. Folket är här allt: — iardet, nejderna, kan man på en kort tid genomströfva och beskrifva; men folket, karakteren hos nationen skall studeras, och för detta studium äro åratal icke tillräcklbga. Tänk blott uppå, huru den Amerikanska befolkningen är sammansatt. Är den ej uppblandad med familjer från alla Europas landsåndar? Huru vill man efter en flyktig resa bedöma denna hela, till sina delar så olika statskropp? Jag kar det troligtvis aldrig fullkomiigt. Dock har mången med lika hten kännedom om Armerika som jag, skrifvit, relaterat och filesoferat deröfver. Deraf de många osanningar, som i Europa kringspridas om Amerika, somliga till dess fördel, andra, och kanske de flesta, till tess nachdel, Man reser till Boston, i : Och tror sig redan med temlig säkerhet kuana bedöma de Förenta Staterna. — Det är som att resa till Paris och der tro sig inbemta allt, som är nödigt, för at beskrifva Europa. Man reserv till NewYork, tillbringar der någea tid, talar -och skrifver sedan om Amerika. Det är liksom att bedöma heia Sverige efter Stockholm. Läs Tocquevilles Om folkväldet i Amerika Han är, efter hvad jag anar, den, som trognast teknat förh illanderoa härstädes. Hvafi Miss Trollope beträffar, så tror jag mig redan om, att kunna vederlägga fiera al hennes uppaifter, och kvad åter de intressania resbeskrifningarne af våra Svenskar, Arfvedsson och Gosselman angår, så hafva de måhända likväl, i följd af de lycklgare förbållaaden i hvilka de lefvat och de kretsar, till hyiika de haft tillträde, gjort sig skyldige till det felet, att hafva framställt allt i nog skimrande gestalt. — En Sensk i NewYork sade mig, att Amerika alldeles ieke var detj( iaad, der en utlänning med kapitaler borde bo-4 sätta sig; han skulle der innan kort blifva utartig. Måhända hade han rätt; jag vet det ej, ch kommer aldrig i erfarenhet deraf. Hvad az dock vet är, att en man utan kapitaler, ge10:02 drift och omtanka här kan draga sig fram ch möjligen förvärfva sådana. Många svårigeter har ban dock att bekämpa, stora mäödorli tt uthärda. Jag har detta allt för ögonen: nånga försakelser, många uppoffringar måste jag ida; men, änskönt detta och oaktadt jag är oiss, huru jag nästa år, då min farm ännu ej an silva mig någon afkastning, skall slå mig t, ångrar jag bkväl ej min resa hit, och hopas att, om Gud förlänar mig helsa och krafter, 8 dock ej kommer att sakna bröd, hvarken nu ler i framtiden. Och jag har dock begått en försigtighet, hvarifrån jag vill afråda andra, åtvinstone sådana, hvilka, liksom jag, varit ovana id att med svett och arbete förtjena sitt uppede: jag bar rest hit med nog litet penningar,s e3 dryga omkostnader får emigranten i början dkännas. — Vare det i alla afseenden långt rån, att I detta fall söka inverka på andras öntygelse och förmå hemmavarande landsmän t öfvergifva fäderneslandet och här i en främ-l: ande verldsdet slå ner sina bopålar. De, somis Sveriga ega en betryggad utkomst, må ej utta der teelliga h:mmet emot okända faror och jen. Aven de, hvilka, liksom jag det gjorde, bemlandet ei emotse annat, än en skuldsatt 5 beroende framtid, antingen de. som extradinarier trängas i kollegierna och buga sig ilsa SA