— Ett nyligen ankommet bref från Hamburg innehåller följande: Sedan några dagar ser man härstädes en besynnerlig kostymerad person, som vissa tider ställer sig att göra upp eld midt på gatan och dervid tillreda sitt mål af litet vatten, mjöl och smör. Han har vid dessa tillfällen naturligtvis alltid varit omringad af en stor mängd nyfikna, hvilka tillika öfverhopat honom med frågor på alla möjliga språk, men hvarpå han icke svarat med annat än skakningar på bufvudet. Auktoriteterna hafva ändtligen tagit mannen i förhör, och man tror sig efter mycket ransskande hit och dit hafva upptäckt, att främlingen var en Indisk Fakir, hvilken till botgöring blifvit dömd att tillbringa 6 år i Europa. Han har till Hamburg anländt från Ryssland. Han är för öfrigt utblottad på allting, så att han lefver af allmosor, men också är hans lefnadssätt det minst kostsamma man gerna kan föreställa sig, och hans diet öfverträffande sjelfva Gräfenbergarnes. Han kan af pur helighet aldrig förtära mågon mat, som en annan tillagat, icke ens någon, som en annan vidrört. Våra sanskritlärda göra sig mycken möda att underhålla sig med honom, men det har hittills stannat vid föga lyckliga försök. (Sk. P.)