de nio Muserna genast uppvaktat dessa sina be-
skyddare i England.
— Icke allenast bref, utan äfven mycket annat
försändes med den engelska s. k. penny-posten. Ibland
annat har en kemist i Glasgow nyligen sändt en
med gas fylld påse af guldslagarhinna till ett säll-
skap i Edinburg. Ehuru den var 2 fot lång och
höll 8 tum i diameter, vägde den icke mer än 2
uns och kostade blott 4 pence (16 sk. rgs) för en
transport af denna ej obetydliga väg.
— JHEGELSKA OCH SCHELLINGSEA FILOSOFIEN
BEDÖMD I ENGLAND. En korrespondeat från Frank-
furt har i Morning Chronicle yttrat sig om förslaget
att i Preussen införa den Schellingska filosofien i
den Hegelskas ställe. I anledning häraf säger tid-
ningen: Vi kunna icke inse hvad derigenom skulle
vinnas eller förloras, om man ersätter Zynotum med
ignetius, och det ena obegripliga med det andra
ännu obegripligare. För nio tiondedelar af både
unga och gamla äro dessa filosofier endast dialek-
tiska former, hvarmed man söker gifva de alldag-
ligaste sanningar (fruisms) och de tomaste loci
communes en mysteriös anstrykning af tankedjup.
En intellektuel strid med sådana vapen är så lik
de Aristoteliske logikernes, realisterpes och nomi-
nalisternes gamla boxarefejd, som det ena ägget är
likt det andra — det är en rolighet för pedanter.
men en tråkighet för andra menniskor. Den prak-
tiska vigten af att antingen de Hegelska eller Schel-
lingska principerna bli rådande i politik och reli-
gion, är, !enligt vår tanka, temligen — 0, och vi
veta verkligen icke hvad som kunde vara oss lik-
giltigare :n frågan: huruvida den Nordtyska elle
Sydtyska föosofien vinner segern ?
Ett Tyskt blad, som berättar detta, medgifver väl,
att någon sanning ligger i omdömet, men försäkrat
dock, att föraktet för filosofien förr eller sednare
skall hämna sig på John Bull, såsom det öfveralli
och i alla tider gjort. Bladet spår, att Frankrike
ehuru förvirradt för närvarande der ser ut, lik-
väl är på vägen att i intellektucit hänseende, vinna
försprånget för England, emedan det börjar hysa
aktning för andan och snillet, äfven der de ickq
kunna gripas med händerna. England har änn
endast ett företräde framför Frankrike i sin klassi
ska bildning, men äfven detta stöd blir med hvarje
år svagare. s