Jj i CH SUTERASVA tiv, HTlA UC purlilld HViIUa4R9UD Ul ningen försvunnit. (Slutet följer.) mna LANDADE ANNE. UPPRORET I SALMIS. I Koleran hade utbrustit i Ryssland år 483! och snart sträckte sig dess härjningar derifrå öfver Finland. Redan innan denna epidemi når de Finlands gränser, började ett rykte om fö giftning sprida sig, och då sjukdoraen slutlige utbröt och symptomerna visade någon likh med dem som uppkomma al gift, så vann det rykte än mera styrka. Den obildade folkma san trodde nästan allmänt, att sjukdomen hä! rörde af uppsåtligt vållande och hade uppkomm genom Ryska regeringens tillställning, att i brur nar och källor låta inkasta arsecik, för att dy medelst utrota en del af Finlands fattigare bi folkning ). Om någon okänd person strök gt nom en by eller drack ur en källa, så fruktad man förgiftning, och folket i byn vågade på lån tid icke hemta vatten ur den. Genom regerin gens omsorg utdelades läkemedel och preserv: tiver till: presterna och länsmannen i hvar socken, men endast få af den upplystare allmc gen vågade, isynnerhet i början, begagna sig : dem. De andra fruktade, att medikamentern endast vore gift. För presterna hyste böndern dock något törtroende, men alldeles icke fö länsmännen, och på mer än ett ställe, der ke leran utbröt, trodde de, att desse, genom någr utskickade, låtit förgifta vattnet; och ofta vid tog folket det försigtighetsmått till att igenlås sina brunnar. En stark jäsning rådde hos bön derna på flera orter af östra och södra Finlanc men endast i en socken skredo de till våldsam heter; och det är berättelsen om de derstäde timade fasaväckande grymheter, vi nu meddel: Denna händelse är allmänt känd under namn Upproret i Salmis, ett namn, som den visst ick förtjenade, emedan någon politisk syftning ick låg till grund derför. Uti Salmis socken i Gamla Finland fanns p den tiden en länsman vid namn Nejligk. Ha var en storväxt,starkt och stundem emot böndern nägot hårdhändt man, men bönderna i denn: liksom i flera andra socknar af Wiborgs lär höra icke till de bästa; måhända äfven till nå gon del derföre, att de längre lydt under Ryss lands spira och ännu i denna stund tillhöra do nationer som innehafvas af Ryssar, och derigenor förlorat den ursprungliga finska karakteren. Nästa hela Salmis socken utgör en donation, numera till hörig en Rysk handlande, Gromoff, och vid den na liksom vid andra donationer har ett rigtig utsugningssystem blifvit infördt. Egendomsin nehafvaren kan efter behag pilägga böndern hvilka skatter han vill, och tungt är det kor de arma, ofta hungrande uslingarma måste bära Ingen undrar då, om de i stället för kärlek hy sa hat till sina beherrskare. Föga omtyckt ka länsmannen vara i en sådan socken, och Nej ligk var det icke. Men han var en redlig, och af alla som närmare kände konom, aktad man Lättare kunde tron på förgiftning här finna rot fäste än i någon annan del af Finland, och d koleran utbröt i Salmis, voro bönderna full och fast öfvertygade, att de, som afledo i den faliit offer för gilt. Förgäfves sökte Nejligk för må dem att begagna preservativer och Jläkemedel, de skydde honem som Ryssarnes förnämst: giftblandare. Med hvarje dag steg hatet till ho nom, med hvarje dag blef gäsningen bland d vilseförda bönderna allt hemskare. Han skull straffas, de skulle hämnas sina mördade bröder det hade se fast beslutit. Sammankomster höl los och man öfverenskom slutligen att storm till Nejligks boning, undersöka den, förstöra gif. tet och mörda honom. Sagdt och gjordt. Lik en brusande ström, störtade den ursinniga hope vrålande och skrikande till hans hus och om ringade det. Inssende omöjligheten att lugna di rasande eller försvara sig mot dem, sökte Nej ligk den enda räddning som ännu fanns. Hal ) Som bekant är, började ett sådant rykte äf ven här i hufvudstaden att vilja sprida sig Det var för upptagandet af ett sådant rykte med anmodan till auktoriteterna att i tid ge nom tjenliga åtgärder låta skingra det, son Aftonbladet på då varande Hofkanslers reqvi sition åtalades och dömdes till böter!! Imed lertid hade detta sakens offentliga diskuterand här den effekten, att ryktet blef qväfdt i sir början. Så icke i Ryssland, såsom synes a