Det så kallade grannlåtsbrefvct) var ett klassiskt stycke. Första sidan bestod af en allegorisk målniog med de mest bjerta färger och af de aldra be synnerligaste figurer, allt inom en eldröd, fiagerbred ram. Aldra öfverst satt ett allseende öga, omsgifvet af strålar i alla möjliga färger, svart och grönt äfven deribland. Under detta stod en soldat, med alldeles oformligt långa ben, i armeens uniform, och, ansigte mot ansigte med honom, en fruntimmersfigur, röd, gul, grön och blå. Båda höllo de emot hvarandra bvar sin blomma, långt större än deras hufvud. Emellan dem såg man två ofantligt stora hjertan, ty de voro öfver hälften så höga, som den långbenta soldaten, och mycket tjocka och kor pulenta. Dessa hjertan voro lackröda, omgifna a ett gult band med blå kanter (svärdsordensband) på hvilket stod Kärlek på ena bjertat och Trohe på det andra. Lägorna ur dessa tvenne kolossala hjertan voro alldeles förfärliga, och säågo visst ut som les serpens de lenfer, om hvilka Victor Hugo talar. Både figurer och hjertan stodo på en grör märk,der stora, fasliga blommor växte rakt upp vädret. Under allt detta stod: N:o 447 JonaAn BoLp och STINA ÅNDERSDOTTER. Under detta åter var textadt med gult och rödt: cÄlskade maka! Din ständiga helsa och välgån är mitt kärleksfulla hjertas varmaste önskan ! Först på-andra sidan börjades det egentliga bref vet, allt textadt med åt venster liggande banko-stil och lät så här: cHuldaste vän! Med en trogen makas ömmest känslor tecknar jag dessa rader, för att meddela di emitt tillståed. Jag ankom hit till vår bestämmel aseort den förste dennes, och jag befinner mig nå agorlunda efter omständigheterne; men saknaden 3 dig, min hulda maka! är redan ganska kännbar fö omig; men hvad skall man säga? En soldat få sicke alltid njuta lugn och sällhet hemma på rote! ehos en älskad maka; utan ofta slita sig utur kär dlekens armar och gå mödor och besvär till mötes amen så länge Gud förlänar mig helsan, som hit atills, så uthärdar jag med nöje och tålamod min ) Detta bref är alldeles lika lydande, så till inne båll som utseende, med ett dylikt verkligen skri vet af en Jifstidsfånge vid Carlstens fästning.