RAA AAA 2 Ra Te
I anledning häraf bör upplysas: 1:0 Att nämnde
10 Rdr 32 sk. voro i Riksgälds och afgiften räk-
nad efter den å alla blad befintliga annonstariffen;
2:0 att den med Dahlgren undertecknade annons
icke innehö!l något utsatt namn, hvarföre Red. ej
var förpligtad att intaga huru vidlyftiga handlingar
som helst gratis, och 3:o att Red. icke dess mindre
erböd sig att göra detta om annensen något för-
kortades, och endast fordrade betalning i händelse :
dess införande in extenso, med namn, vidima-
tioner, etc., evilkorligen fordrades; samt, att sedan
svar blifvit inhemtadt häröfver, den annonserade,
sjelf valde elternativet att betala, för att få hand-
lingarne in extenso, hvarföre mindre skäl synes
vara för handen, att efteråt beklaga sig deröfver.
— —Lvvp—
— Du Götheborgs Handelstidning läses un-.
der rubriken korrespondensartikel, en betrak-
telse öfver den närvarande stältningen med de
offentliga åtgärderna, hvaraf vi här meddela föl-
jande stycke, för att få säga ett ord deröfver:
Stoekholm d. 3 December 1841. Den förbistring,
hvari sakerna redan kommit genom nuvarande mi-
nistörexs oförmåga att beträda en annan stråt än
deras bedröfliga föregångare, samt genom den narr-
aktiga hyllning, som våra doktrinärer länge egnat åt
den konstitutionella fiktionen, att rådgifvarne upp-;
fyllt sin pligt, då de roservera sig emot ett Kongl. ;
besiut, utax att behöfva afträda utur en rådsförsam- :
ling, der deras råd icke följas, ja knappast inhemtas, :
— den låter sig nu knappsst skildras.
Hvarje åtgärd i samhällets vigtigare frågor, som
på gruvd af pationalrepresentationens beslut eller
framställda önskningar, af regeringen bör handläg-
gas, uttänjes, invecklas, och bestämmes slutligen af
den enda känslan, att det Kongl. preregativet, oak-
tadt i snart sagdt alla förekomne fall irbilladt eller ,;
missförstådt, ska!l gälla framför tidens erkanda kraf,
upplysningens erhälliga röst och en ej mera förnek-
bar folkopinisns billiga fordringar; och det är ej
mer någon heralighet, att i detta ögonblick, mora
än någonsin, vi upphunnit det stadium i alla ofuli- ;
komliga regeringssätts cirkelgång, som 4809 års
grundlagsstiftare trodde! sig hafva afligsnat, nemli- ;
gen: då rezeringsbesluten pbestämmas eftir ensidisa
unåcrrättslser ech råd af dolda personer, utan anr-
sva ighet., Det döljes icke en gång, att sådana vig-
tiga beslut, som angående lagberedningen, fattats
emot kela rådets afstyrkande, och att en del andra,
äfvensom flera af senare befordringarne, likaså skett
utan allt afseenae på rådgifvarnes föreställningar.
Under allt detta håller tidningspresson sig till råd-
gifvarne; kondrar deras förfarande, såsom vore de;
verkligen de skyldige: och det är sannrt, att lika-!
som pressen ej offentligt kan göra annat, efter den
princip, sam lagen sökt uppställa om regentens oan-
tastlighet, kan man med skäl förebrå rådgifvarno: ;
icke att d vålla åtgärderna, men att de, under o-;
gillandet af dessa, bibetålla sina platser. Den bo-
soldade pressen, åter. söker på allt sätt reta eckh
ägga der a folkopinionen stödda och dess allmänna
känsla uttryckande tidningsfraktionen, genom anspeg- i
lingar, att denna rigtar sig fiondtligt mot Konun- ;
gens person. På dsetia sätt, man måste medgifva det,
kan det visserligsn synas oden enfaldigore, att ka-
marillan står på god grund, och att den så kallade
oppositionen handler i strid med grundlagens anda,
då den ogillar, offentligt och strängt, de beslut, som ;
enligt hvad bekant är, fattats emot rådets tillstyrkan. !
Men betraktas det åter, att ingen 1sg i verldea kan:
befalia en samhällsmedlem, att vörda, högakta älska;
eller berömma en regerande persomlighet, som visar
sig, i de för nationens framtid och för den närva-
rande genarationens vä! mest ömtåliga fall, likgiltig
eller godtyckligt bandlande, oaktadt lagen bjuder,
att för samhällets frid och lugn, lyda honor, så
länge han förmår att under bibekällande af yttre:
lagliga forrser innehafva makten, så finner man lätt, !
att grunden är osäker; — ja — att den undergräf-;
ves i samma min farligare, som den biiada makten!
påbygger sina slott derofvanpå. Och det synes o-!
förklarligt att ej vederbörande förmå att uppfatta,
den ställning, hbvari sjelfva denna oförenlighet af j
laglydasd och känsla slutligen måste försätta dem,
och att de icke besluta sig, att antingen taga sin!
kamarilla till sitt råd, eller ock låta den förenade
kraften af de rådgifvares föreställningar som man
sjel! valt, samt pnationens fritt yttrade tänkesättp,
gälla mera än några enskilta hugskott och aff:ktio
ner. Imedlertid ökas med hvarje deg ställningens
betänklighet. De upplystare klassernas uppmärk-j
samhet rikt:s deråt; tidernas svårighet påskynda, att
denna uppmärksambet utbreder sig ner tilläfven de i
mindre upplysta; missnöje ech misstroende blifva ji
oafvisiiga följder deraf.
Hvad här ofvan säges, är visserligen till det
hufvudsakliga riktigt, i afseende på sjelfva teck-
ningen af ställningar och förhållanden. Deremot
måste vi likväl göra den anmärkningen, att
den der förespeglade farhågan af misspöjet, tro-
ligen icke är så stor, som korrespondenten fö-
reställer sig. Det har ju långt för detta visat!
sig, att folket är vida tålsammare än man tror,
och dessutom hvad vill det väl göra? Möjlighe-
ten för det, allmänna tänkesältet att göra sina
åsigter i äfven de vigtigaste fall inom lagliga for-
mer gällande, är nära nog lika med noll under
Närvarsude representationssätt; det veta nog ve-
derbörande, och häruti ligger den hela hemlig-
heten.
För öfrigt blir det, enligt vår tanka, alltid
rådgifvarne, till hvilka mar har att hålla sig med
alla de anmärkningar, som äro att göra vid sy-
stemet; det är på denna väg som en förändring
1 systemet måste vinnas, om det någonsin skall
vinnas. ÅA andra sidan vet man också ganska
väl, att klena rådgifvare ieve så ogerna se, att
skulden för hvad som sker eller icke sker, skju-
tes på konseljens högste och besslutande leda-
mot, och icke på dem.
TN ———EEN ARR
Det är i dag årsdagen af en kongl. resolution
i en beskattningsfråga, utfärdad under Hr Stats-
rådet af Wirgårds kontrasignation, som väckte
icke så litet uppseende, och hvarom en berät-
telse fianes i M 119 af? detta blad för den 26
sistlidne Maj.