ögonblieket kan vederlåggas, neraligen då ma säger blott en half sanning, då man gifve her ne ensidigt, då man framställer endast verkar iöke orsaken, och således lemnar betraktaren Okunnighet om det ondas grund oeh medlen ti dess afbjelpande. Så neml., som Mr Scott skil drat Svenska folket, miste hans Amerikansk åhörare tro, att det är em, trots en mnild rege ring och en förträfflig kyrke-inrätining, i laste och förderf nedsänkt hop, saknande kristerdemen och menniskovärdets första elementer. Vi halv: ofvan anfört huru han börjar med att likna henz vid en af de dödas ben uppfylld griftplats, oct huru han vid bevisningen i detalj af de fel oc -synder, hvarmed hon är bekajad, börjat med at jemra sig öfver hennes vana att svärja. Vidar pesterar han i sitt heliga nit öfver sabbatens o helgande. Mera endt sker i Sverige på den, är på någon annan dag i veekan. Ej blott opera huset, balrummen och kensertsalen öppnas då utan handtverkaren fortsätter då bekymmerslös sitt yrke och köpmannen använder denna dag hufvudsakligen till räkenskapers och brefs ut skrifvande, böekers afslutande, varers invente rande, m. m., ech herr S. anmärker: oatt dess: lösa begrepp om Herrans mamns ock dags helgande utgör själafiendens mästarekonst, hvarigenom det Irekas honom att förekomma möjligheter af allvarsamma, själaväckande intryck : följd af erdets förkunmnande., Det är tydligt, at! detta beskärmande öfver sabbatens vanhelgd var ganska riktigt beräknadt på att göra effekt inför -metheodistiska oeh pietistiskt sinnade åhörare; men om herr Scott varit verkligt ärlig — och ärligheten består icke endast i att ej stjäla penningar eller icke säga juridiskt vederläggliga osanningar — så hade han, i fall ban villa anföra detta gravamen met Svenskarre, tillagt, att af alla Europeiska protestantiska kristne, Engelsmännen undantagne, äre de likväl det folk, som bäst och samvetsgrannast iakttager sabbaten; att våra närmaste grannär, Danskarne, och vidare det protestantiska Tyskland, äro i detta fall långt mindre nogräknade; att t. ex. i Köpenhamn stå nästan lika många bedar öppna om helgedagarna som om söknedagarna, att spektaklerskonserters och andra offentliga nöjens besökande på dessa dagar sker i hela Europa med undantag af England — och det Brittiska sättet att fira sabbaten hör icke till det klokaste och berömvärdaste af de Brittiska sederna — men att gudstjensten i Sverige flitigare besökes och med störreandakt firas än någor annorstädes — allt med det nyssnämnda undantaget — hvaremot den t. ex. i Tyskland knappt räcker trefjerdedels timma och kyrkan dervid på många ställen äri det närmaste tom; men herr Scotts afsigt var icke alt säga sanningen, utan att vinna sitt ändamål, hvilket beklagligen ärfingenting mindre än sanning i detta ords högre bemärkelse. (Slutet följer.)