UTRIKES.
FRANKRIKE.
Den nu lyckligt öfverståndna ministerielIla kr
sen säges hafva varit föranledd, dels af olik
tankar rörande den s. k. nmordarmeens sammar
dragning, hvilken egentligen lärer ha varit i
genting annat än ett slags familje-arrangemen
för att sålunda med franska stridskrafter skydde
och uppehålla konung Leopolds regerisg, hvilke
påstås vara ingenting mindre än populär i Be
gien; dels och isynnerhet lärer den deck var
föranledd af Hr Humanns bestämda yrkande
på besparingar, serdeles inom krigsdepartemente
så att utgifterna må rättas efter inkomstern
ech inga statslån eller de skattdragandes ytter
ligare betungande må bli nödvändigt. Nu ska
detta vara uppgjordt, enligt någras försäkran p
det sättet, att krigsministerns budget minska
med 42 millioner, men enligt andras, genom e
vida större besparing i flera administrations
grenar och serdeles genom en konseqvent ge
nemförd allmän afväpning.
Finansministerns verkligen aktningsvärda be
mödande att minska utgifterna och införa el
bättre hushålls-system understödjes också temli
gen verksamt af den främmande diplomatiker
isymnerhet den Engelska, som lärer ha bestämd
förklarat sig emot, ej blott nordarmeens samlan
de, utan äfven observations-armeens vid Pyre
nerna, hvilken lord Aberdeen skall hafva fun
nit ganska onödig, isynnerhet sedan lugnet tycke
vara återställdt i Barcelona och Valencia. Mai
terde också icke komma att formligen organi
sera någon sådan. Mindre säkert afgjordt läre
det vara, huruvida någon kongress kommer at
hållas till ordnande af de spanska angelägenhe
terna. England tres vara deremot, men de nor
diska makterna skola vara ense med Frankrik
om ändamålet, endast något skiljaktiga i fråg
om sättet. Furst Metterrich skallisin not hafv;
uttryckt sig, att Espartero behöfde en dugt:
tillrättavisning., Frankrike lärer likväl hafv:
något skäl till eftergift för Engelska kabinettet
emedan detta säges vara i besittning af otvety
diga bevis på Franska regeringens delaktighet
de sista tilldragelserna i Spanien.
Nästan alla tidningar draga i härnad mot ge
neral-prokuratorn, grefve Bastards, inledning til
ransaknings-berätltelsen om Quenissetska mord
försöket, så att Moniteuren slutligen måste upp
träda och taga hans försvar, utgående från dei
så ofta idisslade satsen, att ett parti existerar
hvilket hatar ej blott den nuvarande dynastien
ntan äfven den konstitutionella monarkien, och
för att undandölja sina planer, söker att fram
ställa de många mordförsöken såsom isolerade för
brytelser, under det att alla mördarne bära sam
ma stämpel i pamnan, aflagt samma trosbekän
nelse, äro uttrycket och utvecklingen af samwm
grundsatser, 0. s. v..-Det officiella bladet hvar
ken förstår eller vill gå ett steg längre och un
dersöka hvarifrån denna sinnesstämning härlede