des hönder. Han hade nyss förut låtit nedrifva
och jemna med jorden husen i en hel by, som
ban rådde om, och köra alla bönderue derifrån.
Om några dagar hade han ämnat på samma
sätt drifva 44 å 43 hushåll ut på bar backe.
Då hams vänner varnade konom för faran, att
på detta sätt behandla sina underhafvande, hade
han svarat, att det betydde ingenting, ty ham
hade polisen till ryggstöd; i Noveraber skulle
han ytterligare köra bort 60 bönder.
- TYSKLAND.
I Österrike har en reduktion inom armeen
börjat sättas i verket, isynnerhet med afseende
på artilleriet och materialen. Ett temligt, an-
tal anspann har blifvit såldt på auktioner. In-
om infanteriet och kavalleriet har, att börja
med, flere permitteringar än förut blifvit til-
låtna.
En tidning i Memel innehåller uppmaning till
subskription, för att befria en Preussisk under-
såte, Jani ÅAtts, ur Ryssarnes våld, hvilka gri-
pit honom då han ferslade en varu-transport
vid Ryska gränsen. Ryssarne läto inspärra ho-
nom i fängelse, och dömde honom att antingen
betala 63 rubel i silfver, eller instiekas i Ryska
armeen, eller, ifall han icke dugde till soldat,
deporteras till Siberien. Man känner ej huru-
vida Preussiska regeringen hos den Ryska gjort
några remonstrationer emet detta våldsamma
förfarande.
BELGIEN.
Processen emot de anklagade i den stora kon-
spirationen har nu börjat. Omkring 260 vitt-
nen hafva blifvit förhörda, och kommissioner
komma att afsändas till en mängd ställen, äf-
ven till Paris, för att afhöra ännu flere vittnen.
ORIENTEN.
Porten, — heter det från Koustantinopel d.
3 Nov. — har gifvit till skäl för de krigiska
rustningar, hvilka hon med förvånande skynd-
samahet bedrifver, att man kommit farliga för-
birdelser på spåren bland Portens kristne un-
dersåtare, oeh af Greklands hållning och närva-
rande uppförande hemtat grundade farbågor för
fredens varaktiga upprätthållande i Orienten. I
följd af denna förklaring afiät Reis Effexdi och
Rifaat Paseha en inbjudnming till representanter-
ue af de makter, hvilka underteknat traktaten i
Londen d. 6 Juli 4827 rörande Grekland, att
bålla en kenferens, hvilken också ägde rum d.
29 Oktober emellan de Turkiske ministrarne
samt sändebuden från Frankrike, Storbritannien
och Ryssland. I denna konferens skall Rifaat
Pascha hafva framlagt klagomål å Portees sida
emet Grekland, hvilka skola vera författade i
en tewmligen retad ton, ech bestå af sju punkter,
De hufvudsakligaste klagomålen skola hafva af-
seende på de Grekiska auteriteternas förhållande
emot Turkiska undersåtare; på Grekiska kabi-
nettets omotiverade vägran, att underteckna den
nyligen afslutade hamdelstraktaten; på Grekiska
statens föregifna sträfvamde, att öka det mya ko-
nungarikets befolkning, till stor skada för Tur-
kiet och med kränrknring af folkrätten; på Grek-
lands fientliga förfarande under den sista insur-
rektionen på Candia och slutligen på nämnde
lands sträfvande att utvidga det gebit, som blif-
vit för detsamma bestämdt genom de fördrag,
hvilka erkållit Europas sanktion. Begripligtvis
är den sednaste punkten den vigtigaste, och Por-
ten påstår sig vara i besittning af ovederläggliga
bevis för sanningen af sina påståendem. Det är
svårt att fälla ett tillförlitligt omdöme om det
bela: men Porten syres vilja begagna den för
bennre gysmnande sinnesstämningen hos de Euro-
peiska makterna, för att reglera sina förhållan-
den till Grekland, hvilket också synes vara ound-
gängligt för en varaktig fred emellan dessa länder.
Ifrån London skrifves rörande samma ämne,
att i konferensen emellan de Turkiske miuistrar-
ne och de 3:ne stora makternas ambassadörer
var fråga om en af Frankrike rekommenderad
plan, att utvidga konumsariket Greklands grän-
ser med Thessalien. Man tager för gifvet att
äfven Ryssland understödjer denna plan, hvil-
ken för öfrigt tros stå i nära sammanhang med
Fransyske deputeraden Piscatorys särskilda be-
skickning till Grekland förliden sommar.
Från Alexamdria berättas umder den 26 Okt.,
att Engelske Generalkonsuln til!ställt Mehemed
Ali en note, hvari han yrkade bestämd förkla-
ring om Vicekonungen ville upphäfva monope-
lierna och ställa sig den med Porten afslutade
handelstraktaten till efterrättelse eller ej. Efter
långt dröjsmål förklarade Mehemed Ali slutligen,
att så snart han återkomme från sin resa till
Öfra Egypten, hvilket biefve om 2 månader,
hoppades han kunna uppfylla alla för honom
framställda önskningar.
— —HE
BERÄTTELSEN ÖFVER MORDFÖRSÖKET I
PARIS, DEN 13 SEPTEMBER.
Denna berättelse, aflemnad af grefve de Ba-
stard, inledes, som vanligt, med ett långt och
svassande företal, och börjar med den pompösa
frasen: Det gilves en försvn. mina herrar. som