sig. I; R. 3: 46; aFör den Herren lyckligare begåfvat är
det ljuft att med offret af en skärf bevisa sin tacksamhet,
g C. A. N. 4: 16; Labore, audacia, prudemtiu. sig. L.A.P.
; — Calm Råd att inlösa barnen på ett Hospital. Väl
menande. sig. I. L. L. 9: — Skars. sig. Friherrligt, 3: —
Okt ö. Stockholm. Från lilla Jenny, munlackssig. 4:; Från
föräldrar, som tacka Gud för 40 välskapade barn, sig. C.H.
5:; sig. N. 1: 16. — Götheborg, fråa Lina W—W. sig. mun!
2: — Jöaköping. Ps. 253: 2. murlacX 5: — Norrköping
Gif Gudi allsna ärona. Från Johan J:eob —t— 9: — Skara.
Frin den, som så läege dea Högste behagar, har 9 friska
in, sig I. R. T. 2: — Okt. 7. Stoekhelm: med specifik
förteckning från 27 personer, sig. I. M. R. rec. 28: 46;
från A. Th, sig. Å. munl. 4:; sig. adligt, 4:; Från ea öm-
mande maidcehristen, som tackar Gud för välskapad
barn, sig. adligt 4: — Malmö. Från M. K sig. munlaek 2:
Jeg gifver gern:. T. munl. 2:; sig. C.W. 2: — Helsingber
g. HM. D. W. 52 f; Från U. sig. munlack 5: — Wadstena
sig mun. 8; — Camar. sig. I. P. 4:; En ringa skärf från!
lyckligare föräldrar, munl. 2: — Carlskronä. Frin ett lyck-
igt par, som aldrig mog kam taeka Gu1 för friska barn,
sig. adligt 2:; sig. C.A.W. 4: 46 — Linköping. Ettlitet un
derstöd till Seldaten Snyggs nödlidande barn. sig. adiigt 5:
Era ringa stärf: Tjärstad H Ja sig. I. 5 46. — Weners-
berg C. F. sig. adlig: 2:; A. F. L. 5: 46. — Christianstad
Från en far åt 8 barn, som Gudilef alla äro friska. —n 5:
— Wpiala !V,, af ex ko åt den arma Snygg. sig. munl. B.
l: 46. — Eskiistuna. Bertom grafven lösas lifvets gåtor
jla. munl. 2: — Marizf ed 8. sig. AS. 4: — Köping. Tb.j
och HM. s:g en häst d. — Jönköping sig. mun! 2: — Den 40:
la, E. A:son 2: — Hjo E. H L. sig. adligt 4: 46. — E-
skilstana (otydligt) Förgät icke dem fattige, sig. I. A. A. 6:
52. — Malmö, munlack, rekemmend. 4: 4; Bryggare-Bokan
Krommrow, född Landberg, gexom Doktor Gullander ree: 6:
52 Jonkiping P. G. sig. adligt 40: — Maziefrel. Det
goda, som vi menat Har trogen kärlek renat.s sig. C. I. M.
2: 52. — Örebro. Ändå något. sig. B. L. M. 5: — Den 44.
Stockholm. Fråa Källarmästaren J. F. Hesselgren på Käl-
ared Vinfatet insamlade, rec. 50:; Arders, sig. otydligt 2:
— Hörby sig. S M. S 3:i En liten skärf. munlackssigill,
2 fp — Från ett spelberd i Helsingborg, med anhållan om
jvilio i Aftonbladet. sig. C.C.F. 40: — Carlskrona. Frår ox
ycklig fader ete sig. I.G.V. 4: 46. — Calmar. Bammanskett
ena Siola i Calmar af några små flickor eeh deras lära-
rinna. sig. C 8. 2; — Calmar. Från 2:ae obemodlade, mer
yckliga makar vid glädjen af deras forate välskapade barn.
sg. SD. ö — Ekelsund. Ifrån tvenne Enkor. munlackssig.
6: I Upssla. En liten skärf. C. v. E. sig. adligt 2: — Ma-
riestad. Genom Red. af Mariestads Veckoblad 51: 20. —
Den 47: Upsala. Af det kristliga medlidandet. sig. adligt 5:
Från en mor, sem Gud välsigmat med välskapade harn L.
M. V. sig adligt 5: — Umeå. Vid smidets sörjan å Fredriks-
fors Bruk i Westerbotten. sig. G F.E. 45: 46. — Hjo, Från
några vänaer, som ömma för den elycklige Soldaten ske
sig. adligt 6: — Den 84: Stockholm. Stockholms Stads Ne-
derlagssigill, rec. 6: 52. — Mariestad, munlackssig. 1:; Ge-
rem Red. af Marixzstads Veckoblad 12: 52 — GCarlskrena.
Kby. I. A. S. sig. adligt 2: — Ystad sig. C.E.C. 5: — Cari-
stad. Fråa en gammal Soldat och född Vestgöthe, munlaek
2: — Soliebrann sig. L. H. 32 sk. — Lidköping sig; C.F.F.
2. — Upsala sig. G.G F. 2: — Norrköping. Gif Gedi allena
ärona. munl. 5: — Wexiö: När jag ser mia gosse leka,
Glad i hälsans dar, Och hans sammetshänder smexa Ål!skad
mor ech far. När dea späde sedan kärligt Jollrar, hviskar,
ler, Och ham blickar mildt och ärlig. Likt ea Eugel nar;
Dä jag knäpper mina händer Och ea bön så varm Till den
Evigo j:g sänder Ifrån taeksem barm:-Skydda barset Du
mig gifvet — Gäst från ljusets laad — Genom stermarae
i lifvet Intill grafrens rand U. A—n 2: — Den Ut. Skara
s:g. G.G. 4: 46. — Den 28. Sollebrunn, munlack 5: 46. —
ben :51. Mariestad I. N. S. sig I. N. . 5: — Stockholm,
sig. blankt. rec. 2: 52. — Summa Bio Rdr 405: 56.
Huru danna oväatadt rundeliga summa blifvit använd,
torde intressera de ädle gifvarne att veta. Seoldaton Snyggs
skulde äre batalte och tvenne kor samt några nödiga klä-
despertsdlar åt baraer irköpte med tilsammans 156 Rdr
Bko. Återstoden är utlårt mot ränta, att betalas vid an-
fordran, om, såsom maa hoppas, något lämpligt tillfälle
snart skulle yppas att få köpa en bebygd bemmanslett för
barnens framtida behof. Ett förslag till föräldratne, att få
de blinda, döfstumma och galna barnen inlöste på ett Ho-
spital, möttes med ett aaldrig så länge vi lefva, beledsa-
gadt af ett skäl, så klart och varmt sem tåren i feräldra-
ögat: y ingen kan värda våra barn så som vi. Först se-
dan vi äro borta eller blifvit oförmögna, må aadra goda
maxnisker taga dem om hand. Men vi boppas ock, att Gud
nådeligen låser dem öfverlefvas af någon bland deras friska
syskon, som ärfver vår kärlek tillgde vanlettade. Och då
sommor desse ej att lida någon nöd i framtidem. Guds vä-
gar äro lika eutransakliga som kärleksrika. Det är ja
Guds kärlek, som gexemströmmar de goda, hvilka au öpp:
nat hand och bjrrta för oss. Skulle vi icke mu hoppas, när
så mycket ljas uppgått i det förskräckliga mörker, som om-
gaf oss efter åskslaget. Tacka de goda och säg dem, att
vi hvarje morgen och after skola bedja Gud vedergälia
sem med sia öälsignelse.. — Undertecknad tillåter sig upp-
ysaingsvis tillägga: E.t åskslag en söndagsaften i sistl. Au
gusti dödade Smayggs 5:ne får, men ej den utmätta kon uti
samma hus, lade hustrun på sjnksängen och förvirrade
mannen, som några dagar derefter kom ech med stum,
vild blicx eeh qväfd röst sade; min hustru är sjuk: mu vet
jag ingen utväg. Gif mig elt råd.e — Det tål att tänka!
på, blsf svaret, och samtalet var slut. Resultatet är bö-j
ksat. En hvar, som härtill bidragit, eger inom sig det
sjufva vittnesbörd, att han var ett medel i Fersynens hand,
alt sprida glädje och hopp i en bortgösd koja, der för
kort tid seian blott eländet och hopplösheten voro deenda
bvardagsgästarsa. Det vore förmätet, att af egea nppfia-
aing söka frambära en taeksägsse, jemförlig med den, sem
dagligem. om ock aldrig så tyst, uppsändes till den gemen-
samme Fadrea från kojans innevånare.
Sköfde, Dala den 2 November 1844. s
A. D. THORBJÖRNSON,
Reg:ts Pastor vid Kgl. Vestgötha bahls
Reg., vice Pastor i Dala.
AEA EE ONES TSARENS TEST
j