som för märvarande håller sinnena i stå stark
spänning i denna republik, nemligen frågan om
klestrens upphäfvande i kanton Aargau. Vi in-
föra här nedanför ett bref från Schweitz, af d.
5 dennes, som närmare upplyser förhållandet
med landtdagens åtskiljande utan resultat:
En ytterligare prorogering af landtdagen, på
ebestämd tid, är resultatet af dess tredje frukt-
lösa session i Aargauska klosterfrågan. Sedan
gesandten från kanton Wallis omsider efterkom-
mit pluralitetens inbjudning ), företog man om-
röstning i frågan d. 2 November. Rösterna ut-
föllo så, som man på förhand visste att de skulle
göra, d. v. s. något giltigt beslut kom icke till
stånd. Det enda anmärkningsvärda från denna
session är måhända den emständigheten, att Zä-
richs förslag, att på det enträgnaste rekommen-
dera kanton Aargau vidmakthållandet af de ga-
rantier, dess konstitutien innehåller för kathol-
ska trosbekännelsen, endast fick 7!, röster, men
deremot förkastades af 40 hela och 2 halfva kan-
toner, bland hvilka sednare var S:t Gallen. Detta
är ett bevis, huru mycket man skyr sådana åt-
gärder, som synas antyda någon inblandning i
Aargaus inre angelägenheter. Till en sådan in-
blandning synes också verkligen så mycket min-
dre anledning vara förhanden, sem autoriteter-
nes i Aargau sednaste beslut ingalunda vittna
om en fiendtlig sinnesstämning emot den kathol-
ska befolkningen. Till dessa beslut hörer orga-
nisationen af det nya katholska kyrkorådet, som
skall bestå af 9 ledamöter af denna konfession,
af hvilka presidenten och de 4 verldslige leda-
möterne komma att utses af lilla rådet, och de
4 andlige ledamöterna att tagas från en dubbel
kandidat -lista, upprättad enligt det katholska
presterskapets förslag. AÅnnu vigtigare är, att
stora rådet d. 4 dennes med stor pluralitet för-
klarat sig emot förslaget, att statens tillåtelse
skulle erfordras för publicerandet af Romerska
stolens kungörelser i kyrkosaker, och härigenom
har en långvarig stötesten för den katholska be-
folkningen blifvit röjd ur vägen. (Dervid för-
klarades dock uttryckligen, att den rätt, som
hittills af staten blifvit utöfvad-i kyrkosaker,
skulle upprätthållas i sitt fulla omfång.) An-
märkningsvärdt och betecknande den rådande
andan i kanton Aargau är äfven det factum, att
den folkrika, endast af katholiker bestående,
församlingen Coblenz enhälligt förklarat sig fö
upphälfvandet af ehor-herre-instituten, emedan
äfven dessa nicke längre motsvara ändamålet
med deras instiftelses. På den sednare tiden
hafva också i Aargau flere röster, hvaribland äf-
ven tidningen Schweitzer Boten förklarat si;
för återställarde af nunneklostret i Hermet-
schwyl. Så mycket mera är det att beklaga
att man icke på landtdagen kunde förena sig om
antagandet af ens denna koncession, den end3a
möjliga att tillvägabringa.s
TYSKLAND.
I Hannover har nyligen utkommit en prokla-
mation, som anbefaller företagande af val till en
ny Ständerförsamling, för hvars sammanträdande
tiden dock ännu ej blifvit utsatt. En kunglig
förordning, rörande valen, har äfven, vid samme:
tillfälle, blifvit utfärdad och har, såsom bilaga
ett formulär till eförklarings, som hvarje depu:
terad ålögges att underskrifva, och hvarigenore
han skulle utfästa sig, att erkänna 1840 års för
fattning såsom ebetingadt gällande norm för hans
handlingssätt såsom deputerad. Han skulle der-
jemte på ära och samvete utlofva, att icke sluta
sig till något försök att hämma kammarens verk-
samhet. Dessa kungliga, hanmoverska manövre
äro endast en fortsättning af de så länge drifna
att tvinga på folket en olagligt tillkommen för-
fattning.
Konungen i Preussen bar upphäft de para-
grafer i allmänna lagen, som stadga, att demar
i majestätsbrott skola underställas konungen och
undersökningarne insändas till justitieministeren
Härigenom tyckes vederbörande embetsmän och
auteriteter hafva fått all möjlig latitud, att kunn:
bringa i gårg så mycket högmålsprocesser de
behaga, och sedermera låta verkställa domarne
utan att besvära det landsfaderliga hjertat mer
några skrupler i detta hänseende.
Furstendömet Lippe har nu äfven ingått
tyska tullföreningen. . i
BELGIEN.
Den 9 dernes öppnade konung Leopold kam
rarnes session i Brässel.
Undersökningarne, rörande den sista samman
svärjningen, fortsattes. Det säges, att konspira
törernes plan var med största sorgfällighet ut
tänkt; att de voro fördelade i sektioner, att hva
och en hade fått sig en post anvisad och in
) Att begära förnyade instruktioner från si