TAL, VÄXLADE MELLAN HUFVUDSTADENS
FABRIKSSOCIETETER OCH FABRIKSAR.
BETARE, SAMT H. M. KONUNGEN.
Dessa tal, till antalet åtta, meddelas här ne-
danför sådane, som de i går stått att läsa i offi-
ciella bladet. Man erinras deraf, att fabriks-
societeterna och fabriksarbetarne hvar för sig
två gånger uppvaktat H. M., nemligen en gång
före och en gång efter Regeringens beslut an-
gående den nya tulltaxan; den förra i afsigt ati
böja detta beslut till fabriksintressets fördel, den
sedmare i afsigt att tacka för det demna fördel
blifvit afeedd. Då supplikanterne icke funni!
sig af grannlagenheten förhindrade att åt kon-
seljens högsta och allena beslutande ledamot för-
tro bevakandet af deras enskilda fördelar vid
afgörandet af ett allmänt mål, och då H. M
Konungen med synnerlig välvilja betraktat detta
förtreende såsom ett prof af barnslig tillförsigt,
så kan man ej annat än gratulera till den öm-
sesidiga belåtemheten med denna affär. Att bar-
nen gjort ett oinskränkt bruk af sin frihet ech
med all tillförsigt tillitat den faderliga välviljan
måste man ock medgifva; deruti hafvade förstått
sin sak ganska bra. De hafva föga bekymrat
sig om oriktigheten af sina uppgifter och förut-
sättningar, blott dessa utmärkte ett oinskränkt
förtreende till den faderliga allmakten och öm-
heten. Sålunda hafva de antagit, att H. M. nu
skulle kunna bestämma den Svenska slöjdflitens
öde för hela framtidens, och berättat att fråga
uppstått, om icke Svenska mnäringarne borde
lemnas åt sitt öden under en obegränsad med-
täflan med främmande länders konstflit. Det
förra terde öfvergå H. M:s förmåga och det sed-
nare är en osanning, så vida man ej vill anse
en fråga väckt derigenom att den af seeieteter-
nas bekanta biträde blifvit hopdiktad, för att
dess mer höja bans aförtjenst.. Man ser imed-
lertid af denna insinuation och flera andra hvad
tack societeterna egna Svenska Jagstiftningen
för de omätliga kostnader dem nedlagt på fa-
brikernas underhåHande. Likaså smickra socie-
teternes deputerade Konungen med att tillägga
honom makten att sensam besluta orm tulltaxan.
Detta skär verkligen något i växten, i betrak-
tande deraf, att grundlagen tillagt Rikets Stän-
der rättigheten att allena beskatta Svenska fol-
ket och bestämma rikets intrader, och att ut-
öfningen af denna rättighet icke tillåter EKonun-
gen att ensam besluta om tulltaxan, hvilket ej
heller efter närvarande grundlags antagande blil-
vit försökt. Vidare förklaras att man helt och
hållet bar H. NM. att tacka för, att icke Sven-
ska slöjderna, i mistning af allt skydd blifvit
bragte till undergång.o Ar det icke sanat, att
fabrikerna äro i mistning af allt skydd? De åt-