re r——— ———— Sr
kumenter, rörande de hemliga sällskapernas or-
ganisation.
Conslilwiionels motsågande af ryktet om ett
närmande mellan Hrr Thiers och Mol blir föga
trodt; tvertom försäkras, att flera konferenser
ägt rum mellan ett par af bådas förtregnaste
vänner, troligen för att erdna anvgelägenheten.
En artikel i Journal des Debatls visar, att ve-
derbörande ieke äro utan bekymmer för den
omtalade metionen om embetsmäns aflägsnande
ur deputerade-kammaren, ty tidningen söker vi-
sa, att en sådan lag är alldeles öfverflödig, eme-
dan den närvarande regeringen endast utnämnt
134 deputerade till embeten, och det för öfrigt
icke är hon, utan valmännen, som skicka em-
betsmän i kammaren.
I Toulouse har ministören åter vid de nya
municipal-valen lidit ett nederlag, emedan 4 le-
damöter af det upplösta municipal-rådet åter
blifvit invalda. Ett amnat slags nederlag har den
eföränderliga principen lidit i sjelfva konseljen.
Det berättas nemligen, att em hög person önskat,
det man af kamrarne måtte begära för hertigen
af Nemours ett serskildt anslag i och för hans
tillämnade utnämning till guvernör i Algier, samt
19 millioner till betalning af de skulder, civil-
listan under elfva år åsamkat sig. Hr Guizot
har likväl vägrat att förelägga kamrarne dessa
förslag. Man ser således, att en verklig mini-
ster, till och med en hos juste-milieu, som kän-
ner sin ställning, och de parlamentariska grund-
satserna, icke tror det vara nog med att reser-
vera sig och verkställa, utan anser sig ovilkor-
ligt ansvarig, ej blett för hvad han föreslår, utan
äfven för hvad han låter föreslås.
Denna vägran har imedlertid väckt någon kall-
sinnighet för dem gensträfvige ministern och tros
betydligt underlätta de pågående underhandlin-
garna mellan Hrr Thiers och Mol. Skulle de
komma in i Kabinettet, så vore meningen, att
Hr Passy skulle förena sig med dem.
Genom den i förra posten omtalta tillåtelsen
för matroser på örlogeflettan att taga hyra
på handelsfartyg, gör man sig af med 7 a 8000
man, hvilket således temligen liknar em afväp-
ning. Märkligt nog är, att man imedlertid sö-
ker hålla skeppen färdiga att när som helst kun-
na utrustas. Troligen blir det först vid Kam-
rarnas sammanträde afgjordt, huruvida afväp-
ningen blir definitiv eller icke.
Man har anmärkt, att drottning Christina icke
på 414 dagar varit i Saint Cloud, hvilket tros
vara en följd af Spanska sämdebulets föreställ-
ningar. För att undvika dem, skall nermligen
hofvet hafva anmodat henne att på en tid in-
ställa sina besök.
Hoppet, att det skulle vara förbi med öfver-
svämningarna i de södra departementerna, har
tyvärr icke realiserat sig, ty Rhone kar på flera
ställen åter stigit öfver sina bräddar och anställt
stora förödelser. Man är imedlertid sysselsatt
att åter uppföra de bortryckta dammarna, hvar-
till betydliga truppafdelningar användas, och
man är betänkt på att i detta fall införa ett
system, som bättre skall skydda de hotade trak-
terna för dessa nästan årligen förnyade olyckor,
än hittills kunnat ske.
Mellan Frankrike och Argentinska republiken
har nu en definitiv öfverenskommelse blifvit af-
slutad till följe af 4:a Art. i komventionen mel-
lan båda staterna af den 29 Oktober förlidet år.
Genom densamma åtager sig republiken att till
Frankrike betala en summa af 165,795 hårda
piastrar, hvaraf 93,000 erlagts den 4 Juni detta
år och sedan hvarje -månad 4000 piaster med
412 procents ränta.
SPANIEN.
Regenten skall hafva befallt de diplomatiska
agenterne på franska gränsen, att utfärda pass
åt de undereffieerare, soldater oehk bönder, som,
förledde af ODonnell eller andre insurrektions-
chefer, deltagit i uppresningen och nu befiona
sig i Frankrike. Denna amnesti rörer likväl icke
de oflicerare och öfriga personer, som förut
kämpat i de carlistiska lederna, och ieke heller
dem, som, en gång amnesterade, återvändt till
fäderneslandet, men å nyo höjt upprerets fana.
Cortes tros komma att sammankallas till slu-
tet af November. Till denna tid torde regerin-